Climate change in Liberia

mmụpụta, mmetụta na nzaghachi nke Liberia metụtara mgbanwe ihu igwe

Mgbanwe ihu igwe na mba Liberia na-akpata ọtụtụ nsogbu ebe Liberia na-emetụta mgbanwe ihu igwe. Dị ka ọtụtụ mba ndị ọzọ dị n'Africa, mba Liberia na-eche nsogbu gburugburu ebe obibi ihu, yana ihe ịma aka mmepe na-adịgide adịgide.[1] N'ihi ọnọdụ ya n'Africa, ọ na-emetụta ihu igwe siri ike, mmetụta dị n'ụsọ oké osimiri nke ịrị elu nke oke osimiri, na mgbanwe usoro mmiri na nnweta mmiri.[2] A na-atụ anya na mgbanwe ihu igwe ga-emetụta akụ na ụba nke Liberia, ọkachasị ọrụ ugbo, ịkụ azụ, na ọhịa. Liberia abụwo onye na-ekere òkè na mgbanwe iwu mba ụwa na nke obodo metụtara mgbanwe ihu igwe.[3]

 

Mmetụta na gburugburu ebe obibi dezie

Okpomọkụ na mgbanwe ihu igwe dezie

 

Mmiri na-arị elu dezie

 
Ọnụ ọgụgụ mmadụ na mpaghara dị ala n'ụsọ oké osimiri. Monrovia na-ahụkarị n'ihe ize ndụ maka ịrị elu nke oke osimiri.

60% nke ndị bi na mba Liberia bi n'ụsọ oké osimiri.[2] A na-atụ anya na ịrị elu nke oke osimiri ga-etinye nrụgide n'ọtụtụ ndị mmadụ, gụnyere obodo ndị dị na ogige ndị dị ka West Point Slum, ma kpatara mfu nke ọnụ e US $ 250 nde.[2][2]

Ihe onwunwe mmiri dezie

A na-atụ anya na mmiri ozuzo dị elu, mgbanwe na usoro mmiri ozuzo oge, na mmụba nke mmiri na-asọba ga-eduga na mbelata mmiri na ogo mmiri dị njọ.[2] Tụkwasị na nke a, ka ọ na-erule afọ 2020, a na-atụ anya na Mount Coffee Hydropower Project ga-enwe ihe ịma aka na idebe mmiri.[2] Ọzọkwa, a na-atụ anya na ịrị elu nke oke osimiri ga-akpata mmụba nke nnu na obodo ndị dị mkpa dị n'ụsọ oké osimiri.[2]

Mmetụta ọ na-emetụta ndị mmadụ dezie

Mmetụta akụ na ụba dezie

Ọrụ ugbo dezie

61% nke GDP na 75% nke ọrụ dị na ngalaba ọrụ ugbo.[4] A na-atụ anya na mgbanwe ihu igwe ga-eme ka ihu igwe dị egwu ka njọ ma belata ihe ọkụkụ, na-akpata enweghị nri.[4]

Mbelata na ime mgbanwe dezie

Iwu na iwu dezie

Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nchebe Gburugburu Ebe Obibi nke Liberia malitere atụmatụ nzaghachi mba n'afọ 2018.[5]

Njikọ mba ụwa dezie

Liberia bụ otu n'ime ndị mbụ natara Green Climate Fund, ma nata nnukwu ego n'afọ 2014 site na Norway iji dozie omume ọhịa, enyemaka mmanụ ala, na ike na-agbanwe agbanwe na mba ahụ.[2][6]

Hụkwa dezie

  • Mgbanwe ihu igwe n'Africa

Ebensidee dezie

  1. Building effective climate governance in Liberia - Liberia (en). ReliefWeb. Retrieved on 2020-05-21.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 Climate Risk Profile: Liberia (en). Climatelinks. Retrieved on 2020-05-21.
  3. Blackmore. Lorna Doone. Ryerson Press. ISBN 0-665-26503-4. OCLC 1084383140. 
  4. 4.0 4.1 Climate Adaptation in Liberia. Climate Links. USAID.
  5. Hub. Liberia Launches Climate Change Policy and Response Strategy | News | SDG Knowledge Hub | IISD (en-US). Retrieved on 2020-05-21.
  6. Climate change and the environment (en). Norgesportalen. Archived from the original on 2020-07-15. Retrieved on 2020-05-21.

Àtụ:Africa topic