Claude Haffner

Onye French-kongo na-emepụta ihe nkiri

Claude Haffner ( Arabic ; amụrụ n'afọ 1976), bụ onye French-Congolese na-eme ihe nkiri na onye njikwa mmepụta ihe nkiri na-eduzi ihe nkiri.[1] O meela ọtụtụ ihe nkiri a ma ama gụnyere Ko Bongisa Mutu, Défilé Célianthe na Noire ici, blanche là-bas .

Claude Haffner
Claude Haffner
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereClaude Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1976 Dezie
Ebe ọmụmụKinshasa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye nhazi ndu ihe nkiri Dezie

Ndụ onwe onye dezie

A mụrụ ya n'afọ 1976 na Kinshasa, Democratic Republic of the Congo, nna ya bụ onye France na nne ya bụ onye Congo. Nna ya bụ Pierre Haffner bụkwa onye nchọpụta na onye nkuzi ihe nkiri na French Cultural Center na Kinshasa, nke na-emetụta Claude ịmalite ọrụ sinima ya. Nne ya bụ Sudila Mwembe si Zaïre (nke bụ Democratic Republic of the Congo taa). Mgbe ọ dị obere, ya na ezinụlọ ya gara France ma ọ laghachighị Congo. Mgbe ahụ, ya na nwanne ya nwoke Frédéric Haffner tolitere na Alsace. Nna ya nwere nchịkọta nka nke Afrịka tinyere foto na ihe ndekọ banyere Congo na Afrịka. Ọ nwụrụ n'afọ 2000, ebe Claude kpebiri ịlaghachi Congo na nne ya izute ezinụlọ Congo ya.[2]

Site na 1994 ruo 1999, ọ gụrụ akụkọ ihe mere eme na diplọma Mahadum na Cinema na Audiovisual na Mahadum Strasbourg .[3] N'afọ 2005, Claude mechara nzere masta ya na Mahadum Sorbonne .[4]

Ọrụ dezie

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum, ọ rụrụ ọrụ na ọtụtụ obere ihe nkiri iji mụta usoro ịme ihe nkiri. N'afọ 2000, Claude rụrụ ọrụ dị ka onye nlekọta edemede maka obere ihe nkiri La fourchette . Ọ sonyeere dị ka onye enyemaka mmepụta na 'Canal +', ebe ya na Agnès Varda, "onye nduzi" ya nwere ike ịrụ ọrụ, na nhazi nke ihe nkiri Les Glaneurs et la Glaneuse . Mgbe ihe nkiri ahụ gasịrị, ọ malitere inwe mmasị iduzi ihe nkiri. Ya mere, n'afọ 2002, ọ gbasoro ọzụzụ ọzụzụ na ịme ihe nkiri na Altermédia (ụlọ ọzụzụ Saint-Denis).[3] N'oge a, ọ gbara nne ya bi na Brunstatt ajụjụ ọnụ banyere mba ya, ezinụlọ ya na akụkọ ihe mere eme ya.[2]

N'afọ 2002, Haffner gụrụ ihe nkiri na Altermedia School na Paris. Nduzi izizi ya bụ "ihe nkiri-ihe nkiri" nke akpọrọ Ko Bongisa Mutu na ụlọ ntutu isi Congo na Paris. N'afọ 2004, ọ duziri ihe nkiri La Canne musicale, nke ya na onye French na-eme ihe nkiri na onye na-ede agbụrụ Jean Rouch. Nke a mere ụbọchị ole na ole tupu ọnwụ ya.[4]

N'afọ 2005, mgbe afọ abụọ nke nnyocha na African Cinema, o mere ihe nkiri D'une fleur double et de 4000 autres nke lekwasịrị anya na akụkọ ihe mere eme nke African Cinema. Mgbe ihe nkiri ahụ gasịrị, ọ kwagara South Africa n'otu afọ ahụ. N'afọ 2009, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye njikwa mmepụta na onye na-eme nchọpụta na ihe nkiri The Manuscripts of Timbuktu nke Zola Maseko na By Any Means Necessary nke Ramadan Suleman. Claude gara n'ihu na-arụ ọrụ ma na-akụzi na African Cinema na ụlọ akwụkwọ ihe nkiri abụọ dị na Johannesburg: AFDA, The School for the Creative Economy (AFDA) na Big Fish School of Digital Filmmaking . N'afọ 2011, ọ laghachiri France iji nweta ihe nkiri ya Noire ici, blanche là-bas .[4]

Ihe nkiri dezie

Afọ Ihe nkiri Ọrụ Ụdị Ref.
2000 La fourchette (The fork)



Onye nlekọta edemede obere ihe nkiri
2002 Ko Bongisa Mutu (Họrọ Isi Gị)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri [5]
2000 À fleur de peau (On edge)



Onye nlekọta na-aga n'ihu obere ihe nkiri [6]
2003 Remue-ménage dans le tertiaire (A stir in the tertiary sector)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri
2004 La parole est une fenêtre (Okwu ahụ bụ windo)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri
2004 Défilé Célianthe (Célianthe parade)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri
2004 La Canne musicale (The Musical Cane)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri
2005 D’une fleur double et de quatre mille autres (Of a Double-Headed Flower and 4,000)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri
2005 En prépa (Na nkwadebe)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri
2009 Ihe odide nke Timbuktu Onye njikwa mmepụta docu-drama [7]
2009 Site n'ụzọ ọ bụla dị mkpa Onye njikwa mmepụta docu-drama
2010 Ce soir (ou jamais!) (N'abalị a ma ọ bụ mgbe ọ bụla!



)
Onye na-eme ihe nkiri: Self Usoro TV
2011 Noire ici, blanche là-bas (Footprints of My Other)



Onye nduzi, Onye edemede ihe nkiri [8]

Ndetu dezie

  1. Claude Haffner: Director. allocine. Retrieved on 7 October 2020.
  2. 2.0 2.1 Screening of "Noire ici, Blanche là-bas", a film by Claude Haffner. ifas.org. Retrieved on 8 October 2020.
  3. 3.0 3.1 Claude Haffner career. Afri cultures. Retrieved on 8 October 2020.
  4. 4.0 4.1 4.2 Ariane Claude Haffner: Director. African Filmny. Retrieved on 8 October 2020.
  5. Personnes (fr-FR). Africultures. Retrieved on 2019-11-16.
  6. À fleur de peau. Uni France. Retrieved on 7 October 2020.
  7. Claude Haffner films. British Film Institute. Archived from the original on 11 October 2020. Retrieved on 7 October 2020.
  8. Noire ici, blanche là-bas by Claude Haffner. Institut Francais. Retrieved on 7 October 2020.


Njikọ mpụga dezie