asụsụ, nke a makwaara dị ka asụsụ Amazigh (/ˌæməˈziːk/ AM-ə-ZEEK; Berber aha: Tamaziɣt, Tamazight, Thamazight; Neo-Tifinagh: ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ, TuaregˈætɸθΣ, ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ, TuaregˈætɸθΣ, ⵜounces Tifinagh: ezinụlọ Afroasiatic. Ha nwere otu asụsụ nwere njikọ chiri anya nke ndị Berber na-asụ, bụ́ ndị si n'Ebe Ugwu Africa. E ji script Libyco-Berber oge ochie dee asụsụ ndị a, nke dị ugbu a n'ụdị Tifinagh.

Berber languages

Roger Blench atụwo aro na ndị na-asụ Proto-Berber gbasara site na ndagwurugwu Osimiri Naịl gaa North Africa 4,00055,000 afọ gara aga n'ihi mgbasa nke ọzụzụ atụrụ, ma nwee ike ịtọ asụsụ siri ike ihe dị ka afọ 2,000 gara aga.[1] Ya mere, ọ bụ ezie na Berber kewapụrụ na Afroasiatic ọtụtụ puku afọ gara aga, Proto-Berber n'onwe ya nwere ike iwughachi n'oge dị ka 200 AD. Blench kwuru na Berber dị nnọọ iche na alaka ndị ọzọ nke Afroasiatics, mana asụsụ Berber nke oge a na-egosipụta obere ọdịiche dị n'ime. Ọnụnọ nke mgbazinye Punic na Proto-Berber na-egosi ụdị dị iche iche nke asụsụ Berber nke oge a na-esote ọdịda Carthage na 146 BC; naanị Zenaga enweghị okwu mgbazinye Punik.[1] Tụkwasị na nke a, okwu ndị a gbazitere Latin na Proto-Berber na-ezo aka na nkewa nke Proto-Berbar n'etiti 1 na 200 A.D. N'oge a, ndị obodo Berber nabatara ihe ọhụrụ ndị Rom gụnyere ahịhịa ehi, kamel, na njikwa ubi mkpụrụ osisi n'akụkụ limes, ma ọ bụ ókèala nke Alaeze Ukwu Rom, dị ka ihe akaebe nke ugboro nke okwu ndị a na-agbazite Latin site n'oge a na ngalaba ndị a.[1] Nke a dugara na omenala azụmaahịa ọhụrụ nke gụnyere iji asụsụ nke ghọrọ Proto-Berber.[1]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Blench, Roger. 2018. Reconciling archaeological and linguistic evidence for Berber prehistory.