Azụmaahịa anụmanụ mba ụwa
Azụmahịa mba ụwa na primates na-ahụ 32,000 anụ ndị primates na- ndị mmadụ (NHP) nkata atọ ma na-ere ya n'ahịa mba ụwa kwa afọ. </link>[ na ] erekarị ha maka anụmanụ </link>, maka nri, maka ihe ngosi na zoos na circus, na maka iji onwe ya dị ka anụmanụ.</link> .
A na-ebupụ ndị NHP site na Indonesia, Malaysia, Kenya, Thailand, Philippines, Mauritius, mpaghara Amazonian gafee South America, na China, ebe ha dị na ụmụ amaala. </link> . Noveprim Group, Les Campêches Ltd, Biodia Co Ltd, Bioculture (Mauritius) Ltd, Bio Sphère na Prima Cyno Ltd na-ebupụ n'etiti 6,000 ruo 8,000 primates kwa afọ. [1]
Ndị obodo, ndị ọrụ ugbo, na ndị dinta na-ejide ha bụ ndị ji ụgbụ a kụgidere gbuo onye na ma ọ bụ na-adabaghị ihe onye n'igbe. Enwere ike ejide akara niile na ụgbụ, ebe a na-egbu ma ree NHP ọ àlà na-adịghị mma maka nri </link> .
A na-ebuga ndị dị ndụ n'igbe ahụ gaa ebe a na-edebe ihe, ikekwe na-enweghị nri ma ọ bụ mmiri. A na-akọ na ụlọ ọrụ ndị ahụ juputara na unyi; ndị primates nwere ike ọ gaghị enwe ike iguzo na crates, ọtụtụ na-anwụkwa. A na-ekpochapụ ndị ọzọ n'ihi na ha na-arịa ọrịa, dị gịrịgịrị, ma ọ bụ aka nká, ebe ụmụ nwanyị na ụmụ ọhụrụ bụ ndị a na-achọsi ike. [1]
Dị ka akara 1992 sitere na British Union for the Abolition of Vivisection, 75% nke NHP nwere ike igbu na ebe a na-ejide ya.
Nnwale anụmanụ
dezieEnwere ike ibubata NHP na US wee ree ya maka "ihe sayensị, agụmakwụkwọ, ma ọ bụ ihe ngosi," yana maka ojiji na mpaghara ọmụmụ. Dị ka AESOP Project si kwuo, a na-ebubata ihe ka ọtụtụ n'ime NHP na US ka e were ya na ụlọ nyocha.
23,465 primates na- ndị mmadụ eburula maka ụlọ nchacha ma ọ bụ ndị na-ebubata ụlọ nyọkọ na US na 2014 akpọ macaques, grivets na capuchins . Ọtụtụ n'ime anụmanụ ndị a sitere na China, Mauritius, Cambodia na Vietnam n'otu n'otu. Covance, Charles River Laboratories na SNBL USA bụ ndị kasị ibu US ibubata enwe nke a kara aka maka ụlọ nwe. [1] N'agbata afọ 1995 na 1999, e bubata adaka 1,580 na United States.[2]
. [3]Ndị ụgbọ elu nọ n'okpuru "nnukwu" site n'aka PETA na otu ndị ọzọ ka ha ikike ibuga enwe na anụmanụ ndị ọzọ na ụlọ nyọkọ. [1] Dị ka PETA si kwuo, ihe ụgbọ mmiri elu 110 ụgbọ ibuga enwe n' mgbaka, ọtụtụ mgbe ndị otu ahụ na-eme nri maka anụmanụ anụmanụ.
[4]Anna nke 2015, Air France ka bụ ụgbọ elu ikpeazụ na-ebufe primates na-azụ ụmụ na ụlọ nyọny. Ọ bụ ebe na Air France agwa omume ahụ, na-ekwu na a mmetụta iji enwe na nyọcha, ndị ọzọ asị PETA, Jane Goodall, James Cromwell na Peter Gabriel katọrọ ụgbọ elu ahụ.
Hụkwa
dezie- Nnwale anụmanụ
- Nnwale anụmanụ na primates na-abụghị mmadụ
- Nbudata
- Nnukwu Ape Project
- Nnukwu mmachibido nyocha Ape
- Njikọ nchedo Primate International
- Nafovanny
- Ụlọ ọrụ Shamrock
Ihe ndetu
dezie- ↑ Howard, Linda & Jones, Dena. "Trafficking in Misery: The Primate Trade", Animal Issues, Volume 31, Number 3, Fall 2000.
- ↑ Figures from the U.S. Fish and Wildlife Service, LEMIS (Law Enforcement Management Information Service), cited in Howard, Linda & Jones, Dena. "Trafficking in Misery: The Primate Trade", Animal Issues, Volume 31, Number 3, Fall 2000.
- ↑ Airlines That DO and That DO NOT Ship Primates to Labs. PETA.org. PETA (21 October 2014). Retrieved on 14 July 2015.
- ↑ Meikle. "Jane Goodall and Peter Gabriel urge Air France to stop ferrying lab monkeys", 20 May 2014. Retrieved on 14 July 2015.