Azụmaahịa anụmanụ mba ụwa

Azụmahịa mba ụwa na primates na-ahụ 32,000 anụ ndị primates na- ndị mmadụ (NHP) nkata atọ ma na-ere ya n'ahịa mba ụwa kwa afọ.  </link>[ na ] erekarị ha maka anụmanụ </link>, maka nri, maka ihe ngosi na zoos na circus, na maka iji onwe ya dị ka anụmanụ.</link> .

A na-ebupụ ndị NHP site na Indonesia, Malaysia, Kenya, Thailand, Philippines, Mauritius, mpaghara Amazonian gafee South America, na China, ebe ha dị na ụmụ amaala. </link> . Noveprim Group, Les Campêches Ltd, Biodia Co Ltd, Bioculture (Mauritius) Ltd, Bio Sphère na Prima Cyno Ltd na-ebupụ n'etiti 6,000 ruo 8,000 primates kwa afọ. [1]

Ndị obodo, ndị ọrụ ugbo, na ndị dinta na-ejide ha bụ ndị ji ụgbụ a kụgidere gbuo onye na ma ọ bụ na-adabaghị ihe onye n'igbe.  Enwere ike ejide akara niile na ụgbụ, ebe a na-egbu ma ree NHP ọ àlà na-adịghị mma maka nri </link> .

A na-ebuga ndị dị ndụ n'igbe ahụ gaa ebe a na-edebe ihe, ikekwe na-enweghị nri ma ọ bụ mmiri. A na-akọ na ụlọ ọrụ ndị ahụ juputara na unyi; ndị primates nwere ike ọ gaghị enwe ike iguzo na crates, ọtụtụ na-anwụkwa. A na-ekpochapụ ndị ọzọ n'ihi na ha na-arịa ọrịa, dị gịrịgịrị, ma ọ bụ aka nká, ebe ụmụ nwanyị na ụmụ ọhụrụ bụ ndị a na-achọsi ike. [1]

Dị ka akara 1992 sitere na British Union for the Abolition of Vivisection, 75% nke NHP nwere ike igbu na ebe a na-ejide ya.

Nnwale anụmanụ

dezie

Enwere ike ibubata NHP na US wee ree ya maka "ihe sayensị, agụmakwụkwọ, ma ọ bụ ihe ngosi," yana maka ojiji na mpaghara ọmụmụ. Dị ka AESOP Project si kwuo, a na-ebubata ihe ka ọtụtụ n'ime NHP na US ka e were ya na ụlọ nyocha.

23,465 primates na- ndị mmadụ eburula maka ụlọ nchacha ma ọ bụ ndị na-ebubata ụlọ nyọkọ na US na 2014 akpọ macaques, grivets na capuchins .  Ọtụtụ n'ime anụmanụ ndị a sitere na China, Mauritius, Cambodia na Vietnam n'otu n'otu.  Covance, Charles River Laboratories na SNBL USA bụ ndị kasị ibu US ibubata enwe nke a kara aka maka ụlọ nwe.  [1] N'agbata afọ 1995 na 1999, e bubata adaka 1,580 na United States.[2]

. [3]Ndị ụgbọ elu nọ n'okpuru "nnukwu" site n'aka PETA na otu ndị ọzọ ka ha ikike ibuga enwe na anụmanụ ndị ọzọ na ụlọ nyọkọ.  [1] Dị ka PETA si kwuo, ihe ụgbọ mmiri elu 110 ụgbọ ibuga enwe n' mgbaka, ọtụtụ mgbe ndị otu ahụ na-eme nri maka anụmanụ anụmanụ.

[4]Anna nke 2015, Air France ka bụ ụgbọ elu ikpeazụ na-ebufe primates na-azụ ụmụ na ụlọ nyọny.  Ọ bụ ebe na Air France agwa omume ahụ, na-ekwu na a mmetụta iji enwe na nyọcha, ndị ọzọ asị PETA, Jane Goodall, James Cromwell na Peter Gabriel katọrọ ụgbọ elu ahụ.

Hụkwa

dezie
  • Nnwale anụmanụ
  • Nnwale anụmanụ na primates na-abụghị mmadụ
  • Nbudata
  • Nnukwu Ape Project
  • Nnukwu mmachibido nyocha Ape
  • Njikọ nchedo Primate International
  • Nafovanny
  • Ụlọ ọrụ Shamrock

Ihe ndetu

dezie
  1. Howard, Linda & Jones, Dena. "Trafficking in Misery: The Primate Trade", Animal Issues, Volume 31, Number 3, Fall 2000.
  2. Figures from the U.S. Fish and Wildlife Service, LEMIS (Law Enforcement Management Information Service), cited in Howard, Linda & Jones, Dena. "Trafficking in Misery: The Primate Trade", Animal Issues, Volume 31, Number 3, Fall 2000.
  3. Airlines That DO and That DO NOT Ship Primates to Labs. PETA.org. PETA (21 October 2014). Retrieved on 14 July 2015.
  4. Meikle. "Jane Goodall and Peter Gabriel urge Air France to stop ferrying lab monkeys", 20 May 2014. Retrieved on 14 July 2015.