Asụsụ dị mma

Asụsụ Sucite ma ọ bụ Sicite bụ asụsụ Senuufo nke ihe dị ka mmadụ 35,000 na-asụ na ndịda ọdịda anyanwụ Burkina Faso na Mali. Sucite bụ onye agbata obi nke Asụsụ Supyire, nke a na-asụ na ndịda ọwụwa anyanwụ Mali. A na-ewere Sucite mgbe ụfọdụ dị ka mgbatị ugwu nke asụsụ Supyire. Asụsụ abụọ ahụ, dị ka Garber si kwuo (1987), 'nke a na-aghọta ibe ya.' Mgbe ụfọdụ, ndị na-ekwu okwu Sucite ga-akpọ onwe ha Supyire. Ihe omuma ozo yiri ya bu Mamara (nke a makwaara dika Minyanka).

Siccité
Spoken in: Burkina Faso, Mali 
Region: Sikasso Region
Total speakers: 38,000
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Senufo
   Suppire–Mamara
    Siccité
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: sep

Àtụ:Infobox Language/IPA

Ụfọdụ ndị ọzọ Senufo na-ezo aka na ndị Sùcìté dị ka Tagba, n'ihi na ha bi na mbara ala Tagouara. E nwere ụzọ dị iche iche isi kpọọ aha olumba. Ụdị dị iche iche nke Sucite gụnyere Sicite, Sipiite, na Sicire. Koodu asụsụ SIL bụ SEP.

Ụda dezie

Mkpụrụedemede dezie

Enwere imi ime ka ụdaume niile dị ogologo ma mee ka ha dị n'ime. A na-etinye schwa /ə/ na brackets n'ihi na a na-ahụ ya naanị na gburugburu abụọ a kapịrị ọnụ, ebe o yiri ka ọ na-agbakwunye ụdaume ndị ọzọ.

Nchịkọta ụdaume na Sucite
Garber 1987 N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ m • Ọrụ u • dị iche iche
N'etiti etiti e • ẽ (ə) o • õ
N'etiti oghere ɛ • ɛ̃ Ọ bụ n'afọ iri
Emeghe a • ã

Mkpụrụ okwu dezie

  Akpụkpọ ahụ Alveolar (Palatal_consonant" id="mwSA" rel="mw:WikiLink" title="Alveolo-palatal consonant">Alveolo-) Palatal Velar Egbugbere ọnụ Mkpịsị aka
Plosive / Affricate enweghị olu p t t͡ɕ k   ʔ
kwuru okwu b d d͡ʑ   ɡ͡b  
geminate d͡ʑː ɡː    
tupu ịlụ di ma ọlị ⁿb ⁿd ⁿd͡ʑ ⁿɡ ⁿɡ͡b  
Ụgbọ imi m n ŋ ŋ͡m  
Ihe na-esiri ike f s   x    
Glide w   j      

Geminate voiced stops / africates bụ ihe jikọrọ ya na pre-nasal voiceless stops na Supyire, [1] ma na-egosi ya n'ụzọ orthographic dị ka 意mp, nt, ...N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ ...Na Garber (1987).

Ụda dezie

Sucite bụ Asụsụ ụda olu nwere ọkwa ụda olu atọ: High, Mid, na Low. Garber (1987) na Carlson (1994) na-enyocha usoro Northern Senufo dị ka nke nwere ụda abụọ dị iche iche, etiti siri ike (Ms) na etiti na-adịghị ike (Mw). Ụda Ms na-enwe obere mgbanwe ụda karịa ụda Mw. Garber (1988) na-atụ aro na ọdịdị a nwere ike ịmalite na Nkewa ụda.

Glides nke jikọtara ụda abụọ dị, nke a na-ahụkarị bụ HL na ML.

Asụsụ dezie

Aha dezie

Dị ka asụsụ Senufo ndị ọzọ, Sucite na-eji usoro klas aha nke nwoke na nwanyị ise: ụzọ atọ nke otu / ọtụtụ klas na klas abụọ / ìgwè.

Aha na-ewere nsonaazụ klas maka nkọwa. Dịka ọmụmaatụ:

Nkọwa Indef. Nkwado. Mmekọahụ Klas
'osimiri' gba gba-ŋé wi 1
'osimiri' gba-ála gba-á-bí 2
'ụlọ' gba-xa gba-ké ki 3
'Ụlọ' gba-ya gba-nyɛ́ 4
'ihu' gba-là gba-à-ne li 5
'isi ihu' gbà-ʔala gbà-ʔà-ki 6

[2]

Aha nnọchiaha dezie

Klas aha ọ bụla nwere nnọchiaha nke ya. Ihe ndị a nwere ike ịbụ n'ozuzu (clitic), nkwenye, nkewa, nke akụkụ, nke ngosi, ma ọ bụ nke metụtara.

Aha nnọchiaha[3]
Klas 1 2 3 4 5 6 7 8
Clitic wu bi Kpatụ ya Ọ bụ n'ihi na ki Mkpụrụ osisi
Nkwado wurə̀ perə̀ kərə̀ yirə̀ Ọchịchị kerə̀ Ọkụ Ọchịchị
Ịkpa ókè Pi Ka ebe a Nke a peeji nke
Ihe ngosi ngə́ mpí nkə́́́ njí ndə́́́ nkí ntə́ mpə́
Ajụjụ ngə Ọ bụ n'oge ahụ ka e nwere nkə Onye isi ndə Nri ntə mpə

Ihe odide dezie

mgbatị ugwu nke asụsụ Supyire. Asụsụ abụọ ahụ, dị ka Garber si kwuo (1987), 'nke a na-aghọta ibe ya.' Mgbe ụfọdụ, ndị na-ekwu okwu

  1. Garber 1987, p. 15.
  2. Garber 1987, pp. 25-26.
  3. Garber 1987, p. 26.

Ebe e si nweta ya dezie

  • Carlson, Robert (1994) A Grammar of Suppyire. Berlin/New York: Nwa atụrụ Gruyter.
  • Garber, Anne (1980) 'Gbanwee usoro okwu na asụsụ Senufo.' Na Studies in the Linguistic Sciences, 10, 1, 45-57.
  • Garber, Anne (1987) A Tonal Analysis of Senufo: Sucite dialect (Gur; Burkina Faso). Akwụkwọ edemede PhD, Urbana: Mahadum Illinois / Ann Arbor: UMI. [1]
  • Garber, Anne (1988) 'Nnyocha okpukpu abụọ nke ụda Sicite'. Na Journal of West African languages, 18, 2, 21-33.

Hụkwa dezie

  • Asụsụ Senufo
  • Map nke mpaghara asụsụ Senufo

Àtụ:Languages of Burkina FasoÀtụ:Gur languages