Maɗa bụ Asụsụ Chadic a na-asụ n'ebe ugwu Cameroon. Ọ nwere ndị ọkà okwu 17,000.

Maɗa
A mụrụ ya  Cameroon
Ógbè Ógbè Far North, Cameroon
Ndị na-asụ asụsụ ala
(17,000 e depụtara na 1982) [1]
Ndị Afrịka na Eshia
Koodu asụsụ
ISO 639-3 mxu
Glottolog mada1293
Asụsụ Maɗa
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeMafa languages Dezie
mba/obodoKameroon Dezie
ụmụ amaala kaFar North, North Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Ndị Maɗa (ndị na-asụ ya dị puku iri na asaa) bi na Maɗa massif, n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Ugwu Mandara, n'etiti ugwu Wuzlam n'ebe ugwu na ugwu Zélgwa massif n'ebe ndịda. [2] bi na canton nke Madakalkoss, arrondissement nke Tokombere, ngalaba nke Mayo-Sava, Far North Region.

Mkpụrụedemede dezie

Maɗa nwere ụdaume asaa.

N'ihu Nke etiti Ịlaghachi azụ
Elu i u
Nke etiti na ø ə o
Ala Dị Ala a

Mkpụrụ okwu dezie

Maɗa nwere ụdaume iri abụọ na ise n'ozuzu, gụnyere implosives, fricatives n'akụkụ, na nkwụsịtụ prenasalized.

Akpụkpọ ahụ Ọmụmụ anụmanụ Alveolar Palatal Velar Velar Mkpịsị aka Glottal gbara gburugburu
Kwụsị Tenuis p t k kw
Nkwupụta b d g ɡw
Implosive ɓ ka
Prenasalized mb nd Gọsi
Ụgbọ imi m n ŋ
Ihe na-esiri ike Tenuis f s h hw
Nkwupụta v z
Nchịkọta n'akụkụ Tenuis ɬ
Nkwupụta Ọdịdị
Africate Tenuis ts
Nkwupụta dz
Prenasalized ndz
Rhotic r
Nkọwa w j
Nkọwa nke akụkụ l

Ihe edeturu dezie

anyanwụ Thailand, ma ọ bụ "Kasong" Chong, nke a na-ahazi ha abụọ dị ka "Central Chong" tinyere Samre, yabụ ma eleghị anya a ga-ewere ha dị ka olumba Samre karịa nke Chong. N'otu aka ahụ, asụsụ ndị a na-akpọ "Chung" na

  1. Maɗa at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. (2012) in Binam Bikoi: Atlas linguistique du Cameroun (ALCAM), Atlas linguistique de l'Afrique centrale (ALAC) (in fr). Yaoundé: CERDOTOLA. ISBN 9789956796069. 

Edensibia dezie

Àtụ:Languages of CameroonÀtụ:Biu–Mandara languages