Asụsụ Irarutu

Irarutu, Irahutu, ma ọ bụ Kasira, bụ Asụsụ Austronesian nke ọtụtụ n'ime ime Bomberai Peninsula nke ugwu ọdịda anyanwụ New Guinea na Teluk Bintuni Regency . [1] ru" id="mwEg" title="Irarutu-language text" typeof="mw:Transclusion">ịga Irarutu sitere n'asụsụ ahụ n'onwe ya, ebe ira jikọtara ya na ru iji mepụta 'olu ha'. ejikọtara tu na tu, nke n'onwe ya pụtara 'ezi', ihe aha ahụ pụtara na-aghọ 'ezi olu ha' ma ọ bụ 'ezi asụsụ ndị mmadụ'. [1]

Irarutu
Kasira
Spoken in: Indonesia 
Region: Bomberai Peninsula, in Teluk Bintuni Regency
Total speakers: 4,000
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Central–Eastern Malayo-Polynesian
   Kei–Tanimbar
    Irarutu–Nabi
     Irarutu
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: irh

Kuri dị nso n'okwu, mana edebeghị aha ya. Ewezuga nke a, Irarutu dị nnọọ iche n'etiti asụsụ South Halmahera-West New Guinea. N'oge gara aga, a na-ewere Irarutu dị ka nke South Halmahera subgroup nke asụsụ Austronesian, [1] mana n'oge na-adịbeghị anya, Grimes na Edwards debere Irarutu n'ime Asụsụ Kei-Tanimbar. [2]

[1] nwere ọdịiche asaa a hụrụ n'ime asụsụ ahụ: Nabi, Babo, Kasuri, Fruata, South-Arguni, East-Argini, North-Arguri.

Nbudata dezie

A na-asụ Irarutu na Bomberai Peninsula nke Indonesia. N'ụzọ doro anya, a na-asụ ya n'ebe ndị a: [3]

  • Ọchịchị Kaimana
    • Ógbè Arguni: Minggir, Aru, Kafuryai, Warmenu, Egarwara, Warua, Tugunawa, Rafa, Fiduma, Rauna, Sumun, Wanggita, Ukiara, Warwarsi, Bovuer, Mahua, Jawera, Rofada, Waromi, Tanusan, Urisa, Mandiwa, Werafuta, Nagura, na Obodo Seraran
  • Ọchịchị Teluk Bintuni
    • Ógbè Babo: Obodo Irarutu 3, Nusei, Kasira, Amutu, Modan, na Kanaisi
    • Mpaghara Aroba: Obodo Wame
    • Ógbè Farfurwar

Ọmụmụ ụdaolu dezie

Mkpụrụ okwu dezie

Tyron (1995) na-enye ụdaume ndị a: [1]

Mkpụrụedemede dezie

Tyron (1995) na-enye ụdaume ndị a: [1]

Mkpụrụedemede Irarutu
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i u
ɪ A na-ahụkarị ya
N'etiti na ~ ɛỌ bụ (ə) o ~ ɔỌ bụ n'oge a ka a na-eme ya
Ala Dị Ala a

A na-ahụ ụdaume asaa na Irarutu, /a, e, ɪ, i, ʏ, o, u/. E ike iji ụdaume asaa niile mee ihe n'ụdị monophthong mana diphthongs na-ejedebe naanị na njikọta ole na ole.

Asụsụ dezie

Irarutu na-agbaso usoro isiokwu-okwu-ihe (SVO) n'usoro okwu. [1] ka nnukwu ma ọ bụ ọnụ ọgụgụ na-abịa n'azụ aha ahụ, mana maka ihe ndị metụtara usoro ọmụmụ nna mbụ na-abịa tupu nwa ahụ.

Aha dezie

Aha bụ okwu ndị enwere ike itinye na isiokwu ma ọ bụ akụkụ nke ahịrịokwu ma nwee ike ịgbanwe maka mmekọrịta. E nwere ọrụ atọ nke ahịrịokwu aha: ọrụ semantic, ọrụ pragmatic, na ọrụ ụtọ asụsụ. Irarutu, ọrụ ụtọ asụsụ maka aha na nnọchiaha adịghị iche maka ọnọdụ pụrụ iche.

Edensibia dezie

ịgbanwe maka mmekọrịta. E nwere ọrụ atọ nke ahịrịokwu aha: ọrụ semantic, ọrụ pragmatic, naịgbanwe maka mmekọrịta. E nwere ọrụ atọ nke ahịrịokwu aha: ọrụ semantic, ọrụ pragmatic, na

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 (1995) in Tyron: Comparative Austronesian Dictionary An Introduction to Austronesian Studies Part 1, Trends in Linguistics Documentation 10. Mouten de Gruyter, 638. ISBN 3111797082.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Tyron 1995" defined multiple times with different content
  2. Charles Grimes & Owen Edwards (in process) Wallacean subgroups: unravelling the prehistory and classification of the Austronesian languages of eastern Indonesia and Timor-Leste. Summary presentation at the 15th International Conference on Austronesian Linguistics.
  3. Ronsumbre (2020). Ensiklopedia Suku Bangsa di Provinsi Papua Barat. Yogyakarta: Penerbit Kepel Press. ISBN 978-602-356-318-0. 

Akwụkwọ dezie

  •  
  •