Gurara (Gourara) bụ asụsụ Zenati Berber Oge a na-asụ na mpaghara Gourara (Tigurarin), otu agwaetiti nke oases gbara obodo Timimoun gburugburu na ndịda ọdịda anyanwụ Algeria. Ethnologue na-enye ya aha Taznatit ("Zenati"), tinyere Tuwat a na-asụ na ndịda ya; Otú ọ dị, Blench (2006) kewara Gurara dị ka olumba nke Mzab-Wargla na Tuwat dị ka olulu nke Asụsụ Riff.

Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Ihe ndị e ji mara ya dezie

Gu'r' na Tuwat bụ naanị asụsụ Berber iji gbanwee r na ọnọdụ ụfọdụ na-acha uhie uhie ka ọ bụrụ ħ; [1] n'ọnọdụ ndị ọzọ ọ na-adaba na r, na-agbanwe schwa bu ụzọ ka ọ bụrụ a, [2] na ihe omume ikpeazụ a dịkwa na Zenata Rif-Berber na ugwu Morocco.

[3] nwere ihe akaebe na-enweghị nkwubi okwu maka mmetụta Songhay na Gurara.

Ahellil dezie

Omenala obodo nke ahellil uri na egwu na Gurara, nke akọwapụtara na Mouloud Mammeri's L'Ahellil du Gourara, [4] edepụtara dị ka akụkụ nke Intangible Cultural Heritage of Humanity site na UNESCO.

Edensibia dezie

bipụtara na livemint.com n'ọnwa Eprel 2021, Swapna Kona Nayudu kwuru okwu banyere otu esi eme ka ndị agha India nọchite anya na fim ahụ, na-ekwu na ọ bụ ezie na "A na-egosi ndị India na ndị Congo na-akwado ndị agha

  1. Basset (1887). "Notes de lexicographie berbère". Journal Asiatique X (8). 
  2. Kossmann (1999). "Cinq notes de linguistique historique berbère". Études et Documents Berbères 17: 131–152. DOI:10.3917/edb.017.0131. 
  3. Kossmann (2004). "Is there a Songhay substratum in Gourara Berber?", in Kossmann: Nouvelles études berbères: Le verbe et autres articles. Köln: Rüdiger Köppe, 51–66. 
  4. Mammeri (1984). L'Ahellil du Gourara. Paris: M.S.H.. 

Àtụ:Berber languages