Asụsụ Basum
asụsụ
obere ụdị nkeCentral Tibetan, Bodish Dezie

Basum (autonym: brog gsum 'ugwu atọ'; Basong 巴松话; Bake [1]) bụ asụsụ Bodish dị iche iche nke ihe dị ka mmadụ 2,500 na-asụ na Gongbo'gyamda County 工布江达县, Nyingtri Prefecture, Tibet, China. 13.5% nke ndị bi na Gongbo'gyamda County na-asụ Basum. Glottolog depụtara Basum dị ka onye a na-ahapụghị n'ime Bodish.

Wang (2020) bụ nkọwa ụtọ asụsụ na morphosyntactic nke Basum .

Ihe ndị mere n'oge gara aga dezie

A maara asụsụ Basum n'ógbè ahụ dị ka Bäke, nke sitere na brag-gsum ska, nke pụtara 'asụsụ nke Nkume Atọ'. E nwere ihe dị ka ndị na-asụ asụsụ 3,000 na obodo Zhoka na Tshongo, Gongbo'gyamda County 工布江达县, n'ikperé mmiri nke Ọdọ Mmiri Basum. [2], et al. (1989) kọwakwara na a na-asụ Basum na Cuogao Township 错高乡 na Xueka Township 雪卡乡 nke Gongbo'gyamda County 工布江达县, Nyingtri Prefecture, Tibet, China.

Nchịkọta dezie

 
Ọdọ Mmiri Basum (Basum Tso) na Tibet

Qu, et al. (1989) na-ekwu na Basum bụ onye a na-apụghị ịghọta aghọta ma dị nnọọ iche na Gongbu Tibetan (Chinese: 工布话; 11,600 ọkà ), nke bụ asụsụ dị iche iche nke Central Tibetan nke nwere njikọ chiri anya na Nyingchi Tibetan (Chinish: 林芝话). Basum bụkwa ihe a na-apụghị ịghọta aghọta na Niangpu nkata (nke a na-akpọkwa Muqu 牧区话), nke bụ asụsụ Khams nke ndị mmadụ 4,310 na-asụ na Jiaxing 加兴 na Niangp nkata obodo nke Gongbo'gyamda County. , et al. (1989:61) na-achọpụta ụfọdụ myirịta okwu n'etiti Basum na Cuona Menba (Tawang Monpa), asụsụ East Bodish.

Suzuki & Nyima (2016) [3] na-ewere Basum dị ka asụsụ na-abụghị Ndị Tibet.

Tournadre (2014) [1] kewara Basum (Bake) dị ka asụsụ Bodish a na-akpọghị aha nke na-esoghị na alaka Tibetic. Tourna (2014: 112) na-ekwu na Basum nwere negator a-, dị iche na negator ma- ma ọ bụ myi- n'asụsụ Tibetic. Ọzọkwa, n'adịghị ka asụsụ Tibetic, Basum anaghị eme ka Proto-Bodish *ti- na *si-.

Akwụkwọ Nsọ dezie

[2]Tournadre & Suzuki (2023) depụtara okwu Basum ndị na-esonụ na-enweghị aha Tibetic.

Nkọwa Basum Ụdị Tibet oge ochie
asaa Sọn: bdun
anọ Akwụkwọ bụ̣̣̣́ Qhichwa bzhi
anụ Shia: sha
ọbara Asụsụ a na-akpọ khrag
ụkwụ 'kiː rkang
uhie 'N'ebe ọ bụla dmar
nkume 'tɐ luŋ rdo
M 'Ọ bụ otú e si eme ihe nga
Ọdịda Anyanwụ khyed, khyod
ya Akwụkwọ bụ̣̣̣́ Xing kho
ịgọnahụ Isiokwu ma

, et al. (1989: 50-51) depụtara okwu Basum ndị na-esonụ na-enweghị njikọ na asụsụ ndị agbata obi Tibetic.

Ọmarịcha ndị China Nkọwa Bekee Basum
Ụkwụ ụkwụ, ụkwụ ci14
Mmanụ ala Mmanụ yak ja55
nnu nnu npo53
otu tɯʔ53
asaa __ibo__ Nke a bụ 55
Ịga ije ịga ije N'ihi ya, ọ bụghị n'afọ 53
Anya ile anya ɕẽ53
Ihi ụra ihi ụra C.14
Ịnọ ịnọdụ ala __ibo__ Nkọwapụta 55
Mụ onwe m I (1.SG) afọ 53
gị (2.SG) Isi mmalite12
Ya ya (3.SG) po53
Nke ahụ nke ahụ N'oge 53
Ọtụtụ ọtụtụ pi55
Ọbara uhie N'afọ 53
Ọrịa na-ewute na-adịghị mma phe55mu53
Otu nwa ntakịrị, ntakịrị ɐ55mi
Ozugbo ahụ n'oge na-adịghị anya, ngwa ngwa a11lu53
Ihe niile niile nta11le15
Isi ihe n'ụzọ bụ isi ɐ11nɐʔ53
Otu ihe n'ezie, ga-abụrịrị sɯ̃11pa53

Okwu Basum ndị ọzọ dị iche iche bụ (Suzuki & Nyima 2016): [3]

Nkọwa Basum
otu tɨʔ
anọ bər
ise ŋo
asaa ni
gị (sg) do
ọbara køʔ
anụ aȵi
ígwè l̥ɐʔ
Ezì pɐʔ

Edensibia dezie

na-achọpụta ụfọdụ myirịta okwu n'etiti Basum na Cuona Menba (Tawang Monpa), asụsụ East Bodish depụtara okwu Basum ndị na-esonụ na-enweghị njikọ na asụsụ ndị agbata obi Tibetic.

  1. 1.0 1.1 Tournadre, Nicolas. 2014. "The Tibetic languages and their classification." In Trans-Himalayan linguistics, historical and descriptive linguistics of the Himalayan area. Berlin: Mouton de Gruyter.
  2. 2.0 2.1 Tournadre (2023). The Tibetic Languages: an introduction to the family of languages derived from Old Tibetan. Paris: LACITO. ISBN 978-2-490768-08-0. 
  3. 3.0 3.1 Suzuki, Hiroyuki and Tashi Nyima. 2016. ’Bo skad, a newly recognised non-Tibetic variety spoken in mDzo sgang, TAR: a brief introduction to its sociolinguistic situation, sounds, and vocabulary. Fourth Workshop on Sino-Tibetan Languages of Southwest China (STLS-2016). University of Washington, Seattle, September 8–10, 2016.

Àtụ:Sino-Tibetan languagesÀtụ:Bodic languagesÀtụ:Languages of China