Anne Moody
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereAnne Dezie
aha ezinụlọ yaMoody Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya15 Septemba 1940 Dezie
Ebe ọmụmụCentreville Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya5 Febụwarị 2015 Dezie
Ebe ọ nwụrụGloster Dezie
Ebe oliliMount Pleasant Baptist Church Cemetery Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ Dezie
ụdị ọrụ yaliterature Dezie
ebe agụmakwụkwọTougaloo College, Natchez Junior College Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie

Anne Moody (September 15, 1940 - February 5, 2015) bụ onye edemede America nke dere banyere ahụmịhe ya na-etolite na ogbenye na oji n'ime ime obodo Mississippi, na itinye aka na Civil Rights Movement site na NAACP, CORE na SNCC. Moody malitere ịlụ ọgụ megide Ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè mgbe ọ bụ nwa agbọghọ na-etolite na Centreville, Mississippi.[1]

Ndụ

dezie

Moody, amụrụ Essie Mae Moody na Septemba 15, 1940, bụ nwa mbụ n'ime ụmụ asatọ. [2] Mgbe nne na nna ya kewara mgbe ọ dị afọ ise ma ọ bụ isii, ya na nne ya, Elmira aka Toosweet, tolitere na Centreville, Mississippi, ebe nna ya, Diddly, bi na nwunye ọhụrụ ya, Emma, [1] na Woodville dị nso. Mgbe ọ dị obere, Moody malitere ịrụ ọrụ maka ezinụlọ ndị ọcha nọ n'ógbè ahụ, na-ehicha ụlọ ha ma na-enyere ụmụ ha aka ịrụ ọrụ ụlọ naanị dollar ole na ole n'izu, ka ha na-enweta akara zuru oke n'ụlọ akwụkwọ ma na-enye aka na chọọchị Mount Pleasant.[2] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ site na ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke ndị isi ojii, ọ gara Natchez Junior College (nke bụkwa ndị isi ojii) na 1961 na agụmakwụkwọ basketball.[3][2][1]

Moody wee gaa na Tougaloo College na agụmakwụkwọ agụmakwụkwọ iji nweta nzere bachelọ. Ọ sonyeere Congress of Racial Equality (CORE), National Association for the Advancement of Colored People (NAACP), na Student Nonviolent Coordinating Committee (SNCC). Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Moody ghọrọ onye ọrụ oge niile n'ime òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, na-ekere òkè na ngagharị iwe dị iche iche dị ka ngagharị iwe na ịnọdụ ala. Moody sonyere n'ịnọ n'ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke Woolworth na Jackson, mgbe otu ìgwè mmadụ wakporo ya, nwa akwụkwọ ibe ya Joan Trumpauer, na prọfesọ Tougaloo John Salter, Jr. (nke e mechara mara dị ka John Hunter Gray). [4] Ìgwè mmadụ ahụ nọgidere na-awụsa ntụ ọka, nnu, shuga, na mustard na ha, dị ka egosiri na foto Jackson Daily News. [5][6] Izu abụọ mgbe ọ nọsịrị, e gburu onye isi NAACP nke Mississippi bụ Medgar Evers n'èzí ụlọ ezinụlọ ya na Jackson.[7] E jidere Anne Moody na Jackson, Mississippi maka ịnwa ime ngagharị iwe n'ime post ọfịs ya na ndị ọzọ 13, gụnyere Joan Trumpauer, Doris Erskine, Jeanette King, na Lois Chaffee.[1]

N'afọ ndị 1960, Moody gara "n'okpuru ala," kwaga New York ebe o biri na nzuzo ruo ọtụtụ iri afọ. O kwuru na ọ gaghị abụ akụkụ nke ajụjụ ọnụ ọ bụla n'oge a. Ọ bụ na New York ebe Anne Moody dere Coming of Age na Mississippi. N'oge ọ dị jụụ, ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ na-abụghị nke ide akwụkwọ. Anne Moody dere akwụkwọ ya nke abụọ, Mr. Death: Four Stories, na 1975. Maazị Ọnwụ nwere usoro akụkọ dị mkpirikpi iji kụziere ndị na-eto eto banyere ịnwụ.

N'oge Freedom Summer (1964), Moody rụrụ ọrụ maka CORE n'obodo Canton, Mississippi. N'afọ 1967, ọ lụrụ Austin Strauss, nwoke Juu bụ nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na NYU. N'afọ 1971, ọ mụrụ nwa ya nwoke Sasha Strauss . N'afọ 1972, ezinụlọ ya kwagara Berlin mgbe ha nwetasịrị agụmakwụkwọ oge niile, ha nọgidekwara ebe ahụ ruo n'afọ 1974 mgbe ha laghachiri America. Mgbe ọ lọtara, o dere ihe na-esote akụkọ ndụ ya, nke akpọrọ Farewell to Too Sweet, nke kpuchiri ndụ ya site na 1974 ruo 1984, na mkparịta ụka ya na Debra Spencer na 1985 ọ kwuru banyere ide akwụkwọ ndị ọzọ nke akụkọ ndụ, [1] nke a na-ebipụtaghị. Moody tinyekwara aka n'òtù na-emegide nuklia. Ọ laghachiri na Mississippi na mbido afọ 1990, ọ bụ ezie na ọ dịtụghị mgbe ọ dị jụụ n'ebe ahụ, dị ka nwanne ya nwanyị Adline Moody si kwuo. [8][7]

Ọnwụ

dezie

Na Febụwarị 5, 2015, Moody nwụrụ n'ụlọ ya na Gloster, Mississippi, mgbe ọ dị afọ 74, [8] n'okpuru nlekọta nke nwanne ya nwanyị nke obere Adline Moody. [9] Moody nwere Ọrịa isi mgbaka n'afọ ndị ikpeazụ ya.[10]

Akụkọ ndụ

dezie

Moody's autobiography, Coming of Age in Mississippi (1968), was acclaimed by Senator Edward Kennedy for its "powerful and moving" portrayal of life[11] for a young African American before and during the Civil Rights Movement of the 1960s. Her perspective on life in rural Mississippi reveals the small and large violent acts encountered regularly by numerous African American southerners, especially women.[12] Moody grew up in a household where her mother would suppress any idea of questioning the way things were or the concept of segregation.[1] The book has been published in seven languagesÀtụ:When and sold around the world.

Mgbe 1968 gasịrị

dezie

N'afọ 1969, Coming of Age na Mississippi natara onyinye Brotherhood Award site na National Council of Christians and Jews, na Best Book of the Year Award site na International Library Association.[13] N'afọ 1972, Moody rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na Berlin. Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na Cornell ma na 1975, wepụta nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi akpọrọ Mr. Death: Four Stories . [14] Otu n'ime akụkọ ahụ, New Hope for the Seventies, meriri ihe nrite ọlaọcha site na magazin Mademoiselle.

Ya na Austin Straus gbara alụkwaghịm na 1977. Moody jụrụ ịpụta n'ihu ọha ma ọ bụ nye ajụjụ ọnụ, [15] ma e wezụga otu: ajụjụ ọnụ a kpọtụrụ aha n'elu na Debra Spencer, na 1985. Moody anọghị n'ìhè n'oge na mgbe mmegharị nke ikike obodo gasịrị, n'otu akụkụ n'ihi na ọ (dị ka ọtụtụ ndị mmadụ [onye?]) chọrọ oge iji gwọọ site na mmerụ ahụ na nke uche ọ nwetara n'oge mgbalị ndị ahụ.[2]  Ọ biri na New York City, rụọ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka New York City Poverty Program, ma na-arụ ọrụ n'akwụkwọ, The Clay Gully, tupu ọnwụ ya.[13]

Akwụkwọ

dezie

Ịgụ ihe ọzọ

dezie

Edensibia

dezie
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Moody (1968). Coming of Age in Mississippi. Dial Press, 1–424. 
  2. Anne Moody, Mississippi civil rights activist, dies at 74. NOLA.com. Archived from the original on November 18, 2015. Retrieved on November 18, 2015.
  3. Anne Moody. Biography.com. Archived from the original on May 4, 2015. Retrieved on April 20, 2015.
  4. The Leadership Lessons of Medgar Evers. We Shall Not Be Moved: The Jackson Woolworth's Sit-In and the Movement It Inspired (December 31, 2013). Archived from the original on May 11, 2016. Retrieved on July 26, 2016.
  5. Mitchell, Jerry. "Woolworth's sit-in activist Anne Moody, 74, dies", USA Today, February 10, 2015. Retrieved on August 24, 2017.
  6. "Photo of Woolworth's lunch counter sit-in in Jackson, Mississippi, 28 May 1963, including Anne Moody", The Guardian, March 27, 2015. Retrieved on 11 December 2016.
  7. 7.0 7.1 Anne Moody, Mississippi civil rights activist, dies at 74. NOLA.com (February 7, 2015). Archived from the original on April 2, 2015. Retrieved on March 30, 2015.
  8. 8.0 8.1 Langer, Emily. "Anne Moody: Civil rights activist who wrote about the hardship and violence she faced growing up in the Jim Crow South (obituary)", The Independent, February 20, 2015. Retrieved on August 24, 2017.
  9. Mitchell, Jerry. "Anne Moody, author of 'Coming of Age in Mississippi', has died", The Clarion-Ledger, February 7, 2015. Retrieved on February 7, 2015.
  10. Fox, Margalit. "Anne Moody, Author of 'Coming of Age in Mississippi,' Dies at 74", The New York Times, February 17, 2015. Retrieved on March 1, 2017.
  11. Coming Of Age in Mississippi; An Autobiography. By Anne Moody. 348 pp. New York: The Dial Press. $5.95. (en). timesmachine.nytimes.com. Retrieved on 2022-04-05.
  12. Kelling (2021-04-16). "Bodies of revolt: consuming and serving in Anne Moody's Coming of Age in Mississippi" (in en). Food, Culture & Society 25 (3): 414–429. DOI:10.1080/15528014.2021.1890893. ISSN 1552-8014. 
  13. 13.0 13.1 Anne Moody. University of Minnesota. Archived from the original on May 7, 2014. Retrieved on May 6, 2014.
  14. (1975) Mr. Death: Four Stories. New York: Harper & Row. ISBN 978-0060243111. 
  15. Anne Moody: A Biography. mswritersandmusicians.com. Archived from the original on November 21, 2011. Retrieved on November 21, 2011.