'Anna Murià na Romaní' (aha njirimara, Romaní; [1] 21 Eprel 1904 - 27 Septemba 2002) bụ onye na-akọ akụkọ, onye ntụgharị, onye na-enyocha akwụkwọ, na onye nta akụkọ nke dere akụkọ dị mkpirikpi, akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ ụmụaka, na edemede.[2][3] Onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị, Murià i Romaní jere ozi dị ka odeakwụkwọ nke Institució de les Lletres Catalanes, bụ onye guzobere Grup Sindical d'Escriptors Catalans (Union Group of Catalan Writers; 1936), ọ bụkwa onye otu nsọpụrụ nke Associació d'Escritors en Llengua Catalana . [4]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

dezie

Amụrụ na Barcelona, Murià i Romani bụ ada onye nta akụkọ na onye na-eme ihe nkiri, Magí Muria i Torner. Ọ gara ụlọ akwụkwọ okpukpe tupu ọ mụọ azụmahịa, akaụntụ na Bekee na l'Institut de Cultura i Biblioteca de la Dona (1918–24).

Ọrụ

dezie

Murià i Romani bụ nwanyị odee ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa. Ọ na-etinye aka na Acció Catalan, ma sonyeere Esquerra Republicana de Catalunya (Republican Left of Catalonia) na 1932, bụ ebe o nyere aka na nchịkọta nke mbinye aka na-akwado nkwado nke Statute of Autonomy of 1932 (es). N'afọ 1932, ọ haziri "Front Únic Femení Esquerrista" (United Front of Women from the Left) yana ndị na-akwado ụmụ nwanyị na ndị edemede oge ahụ dị ka Rosa Maria Arquimbau. Na 1936, ọ sonyeere na kọmitii etiti nke Estat Català. Ya na Ana María Martínez Sagi, Murià i Romani bụkwa onye otu El Club Femení i d'Esports de Barcelona.

N'oge Agha Obodo nke Spain, ọ bụ onye ọrụ nke Generalitat nke Catalonia, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ nke Institució de les Lletres Catalanes (Institute of Catalan Letters), rụkọtara ọrụ na mbipụta ndị dị ka La Dona Catalana, La Rambla, La Nau, Meridià na Diari de Catalunya. Ọ bụkwa onye otu Women's Union of Catalonia na onye guzobere Grup Sindical d'Escriptors Catalans (Union Group of Catalan Writers). [4] Ọ bụ ezie na o dere ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, a na-ewere Aquest sera el principi ("Nke a ga-abụ mmalite"; 1986) dị ka nnukwu akwụkwọ akụkọ ya.[5]

Ndụ onwe onye

dezie

Murià i Romaní zutere di ya, onye na-ede uri Agustí Bartra, na 1939, ha wee gaa mba ọzọ. Ha nwere ụmụ abụọ, nwa nwoke, onye na-amụ banyere ụmụ mmadụ, Roger Bartra, na nwa nwanyị, onye ọkà ihe ọmụma, Eli Bartra.[6] Tupu ha alaghachi Catalonia, Murià i Romaní na Bartra gara Dominican Republic, Cuba na Mexico. [5] Muria i Romani nwụrụ na Terrassa na 2002; ọ bụ ezigbo enyi nke onye edemede, Mercè Rodoreda.

Ọrụ ndị a họọrọ

dezie

 

Ntụaka

dezie
  1. Johnson (5 March 2004). Working Paper AY0304 – 18, "Women Writing on Physical Culture in Pre–Civil War Catalonia". University of California, Berkeley. Archived from the original on 18 May 2006. Retrieved on 10 April 2014.
  2. Ibarz. Literature as a moral vice. Retrieved on 5 April 2014.
  3. Abrams. Anna Murià. Universitat Oberta de Catalunya. Retrieved on 6 April 2014.
  4. 4.0 4.1 Anna Murià. Escriptors Catalana. Retrieved on 5 April 2014."Anna Murià". Escriptors Catalana. Retrieved 5 April 2014. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "escriptors" defined multiple times with different content
  5. 5.0 5.1 Bleiberg (1 January 1993). Dictionary of the Literature of the Iberian Peninsula. Greenwood Publishing Group, 1147–. ISBN 978-0-313-28732-9. Bleiberg, Germán; Ihrie, Maureen; Pérez, Janet (1 January 1993). Dictionary of the Literature of the Iberian Peninsula. Greenwood Publishing Group. pp. 1147–. ISBN 978-0-313-28732-9. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "BleibergIhrie1993" defined multiple times with different content
  6. Gámez (28 November 2013). Bartra y Murià, un 'amor sin fisuras'. Retrieved on 5 April 2014.

Njikọ mpụga

dezie
  •