Alexander William Roberts

Alexander William Roberts
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereAlexander Dezie
aha ezinụlọ yaRoberts Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya4 Disemba 1857 Dezie
Ebe ọmụmụFarr Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya27 Jenụwarị 1938, 21 Jenụwarị 1938 Dezie
Ebe ọ nwụrụAlice Dezie
Asụsụ obodoBekee Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye na-enyocha mbara igwe Dezie
Onye òtù nkeRoyal Society of Edinburgh Dezie
Ihe nriteFellow of the Royal Society of Edinburgh Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Mathematics Dezie

Hon. Alexander William Roberts - cx-link" data-linkid="6" href="./FRSE" id="mwDQ" rel="mw:WikiLink" title="FRSE">FRSE FRAS South Africa">FRSSA (4 Disemba 1857-21 Jenụwarị 1938) bụ onye a mụrụ na Scotland, onye nkuzi South Africa na onye na-amụ banyere mbara igwe. Ọ bụ ọkachamara na kpakpando nke Southern Hemisphere ma mee ọtụtụ eserese nke kpakpando ndị a. A maara ya nke ọma dị ka Roberts nke Lovedale.

Alexander William Roberts (1938)

Ndụ dezie

A mụrụ ya na Farr, na mpaghara Sutherland, Scotland. Nna [1], William Henry Roberts, kwagara Admiralty House, na Newhaven Road na Leith, n'ebe ugwu Edinburgh n'oge ọ bụ nwata. Alexander gụrụ akwụkwọ [2] St James Free Church School na Leith . [1]

Ọ zụrụ dị ka onye nkuzi na Moray House na Edinburgh na Free Church College for Teachers kwa na Edinburgh. Site na 1877 ruo 1881 ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nkuzi na North School, na Wick, Scotland. N'afọ 1881, ọ laghachiri Edinburgh iji nweta ọrụ enyemaka na Mahadum nke Edinburgh . [3]

Dị ka onye ntorobịa, ọ zụlitere mmasị na nkà mmụta mbara igwe, mana, mgbe ọ tinyere akwụkwọ maka ọkwa na Edinburgh Observatory, Charles Piazzi Smyth, onye Astronomer Royal nke Scotland, mere ka ọ kwụsị ọrụ.

Ọ kwagara South Africa na 1883, ebe ọ were ọnọdụ nkuzi na Lovedale Missionary Institution, na-akụzi ụmụ amaala South Africa. (Ọ ga-emesị bụrụ onye isi na-anọchite anya ụlọ akwụkwọ ahụ, mgbe ahụ onye isi na Lovedale Training School). [4] South Africa, ọ zutere David Gill onye kpaliri ịhụnanya ya maka nkà mmụta mbara igwe.

N'afọ 1894, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Royal Astronomical Society. N'afọ 1898, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Royal Society of Edinburgh. Ndị na-atụ aro ya maka nke ikpeazụ bụ Ralph Copeland, John McLaren, Lord McLaren, Peter Guthrie Tait na James Burgess. E nyere ya nzere doctorate nke sayensị site na Mahadum nke Cape of Good Hope na 1899. [2] [3]'afọ 1908, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Royal Society of South Africa nke e guzobere ọhụrụ.

Na South Africa, ọ gbasoro mmasị ya na nkà mmụta mbara igwe, nke mbụ na-atụle parallax na mmegharị kwesịrị ekwesị nke Alpha Centauri na Beta Centauri. Mgbe ahụ, ọ ghọrọ onye na-ekiri kpakpando na-agbanwe agbanwe, ọkachasị ndị so na usoro abụọ. Ọ gara n'ihu na nchọpụta ya ruo ihe karịrị afọ 30, ma bụrụ onye ọsụ ụzọ na ọmụmụ nke usoro binary dị nso. O bipụtara ihe karịrị 100 ọrụ na isiokwu ndị a. N'agbata afọ 1891 na afọ 1920, o mere ihe karịrị 250,000 nke kpakpando 98 na-agbanwe agbanwe.

N'afọ 1913, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke South African Association for the Advancement of Science (SAAAS), na 1927-1928 dị ka onye nduzi nke Astronomical Society of South Africa (ASSA).

E zigara ọtụtụ n'ime ọrụ ya site na Edward C. Pickering, onye nduzi nke Harvard College Observatory. Otú ọ dị, mgbe Pickering nwụrụ na 1919 ọ kwụsịrị nyocha ọzọ. Kama nke ahụ, ọ malitere ilekwasị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta agbụrụ na South Africa, na-akụzi na South African Native College na Fort Hare . [3]

Praịm Minista Jan Smuts họpụtara ya dị ka onye omeiwu iji nọchite anya ọdịmma nke ụmụ amaala Afrịka na Native Affairs Commission na 1920, nke ọ bụkwa onye isi oche ya. A na-ele ya anya dị ka onye ogbugbo nwere ike na onye na-adịghị ele mmadụ anya n'ihu, ọ bụkwa onye isi oche nke kọmitii ahụ n'ime ọgba aghara 1920 na Port Elizabeth na 1922 Bondelswarts Rebellion. N'afọ 1923, ọ bụkwa onye isi oche nke Native Churches Commission . [4]

Otú ọ dị, na 1925, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya South Africa na I.A.U. General Assembly.

N'afọ 1930, ọ nọdụrụ dị ka onye otu Native Economic Commission . [4]

Ọ nwụrụ na Alice na South Africa na 21 Jenụwarị 1938.

Nkwado dezie

A na-akpọ crater Roberts na Ọnwa aha ya na Sir Isaac Roberts.

Ezinụlọ dezie

N'afọ 1894, ọ lụrụ Elizabeth Dunnett. Di na nwunye ahụ nwere ụmụ atọ, ụmụ nwanyị abụọ na otu nwa nwoke.

Edensibia dezie

  1. Edinburgh Post Office Directory 1865
  2. 2.0 2.1 (July 2006) Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. ISBN 0 902 198 84 X. Retrieved on 26 March 2018.  (PDF). The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0 902 198 84 X. Archived from the original (PDF) on 4 March 2016. Retrieved 26 March 2018.
  3. 3.0 3.1 3.2 S2A3 Biographical Database of Southern African Science. s2a3.org.za. Retrieved on 2019-06-16."S2A3 Biographical Database of Southern African Science". s2a3.org.za. Retrieved 16 June 2019.
  4. 4.0 4.1 4.2 (1938-04-01) "Obituary - Alexander William Roberts (1857-1938)" (in en). Journal of the Astronomical Society of South Africa 4 (3): 116–124. "Obituary - Alexander William Roberts (1857-1938)". Journal of the Astronomical Society of South Africa. 4 (3): 116–124. 1 April 1938.

Ịgụ ihe ọzọ dezie

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọrụ, Sayensị na Agbụrụ na South Africa: A.W. Roberts nke Lovedale, 1883-1938. Lanham, MD: Lexington Books.   ISBN 978-0739196243.  188 peeji.

Njikọ mpụga dezie