Ndị Thembu (: AbaThembu) bụ Ndị Xhosa bi na Alaeze Thembu.

Ndị Thembu AbaThembu
Siyaɓalala, onye isi ezinụlọ Ndungwana nke Thembu, c. 1930sAfọ ndị 1930 
Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya
Nde 3.3
Mpaghara ndị nwere ọnụ ọgụgụ dị ukwuu
South Africa Lesotho 
 
Asụsụ
IsiXhosa
Okpukpe
Iso Ụzọ Kraịst, Okpukpe Ọdịnala Africa
Agbụrụ ndị yiri ya
Xhosa, Mpondo, Swati, Zulu, Khoisan
Nelson Mandela si n'ebo AbaThembu
Brenda Fassie bụ onye na-agụ egwú a ma ama si n'ebo Thembu

Dị ka ọdịnala ndị Xhosa si kwuo, ndị Thembu kwagara n'ụsọ oké osimiri ọwụwa anyanwụ nke ndịda Afrịka tupu ha ebi na KwaZulu-Natal. Nna nna Thembu mbụ a maara bụ Mbulali, onye nwa ya (nke aha ya bụ Thembu), duuru ndị ya site na mpaghara KwaZulu-Natal nke South Africa gaa Dedesi na mpaghara Transkei nke South Africa ugbu a. Thembu pụtara ka ndị dị n'otu n'oge ọchịchị Ngxeko / Nxekwa, bụ ndị jikọtara agbụrụ ndị bi na Thembuland n'otu òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị, n'ihi iguzosi ike n'ihe nye ezinụlọ eze Thembu, ma ọ bụ "Hala Mvelase". Thembus a ma ama gụnyere Nelson Mandela, onye nna ya bụ onye a ma ama na-achị site na obere alaka nke ezinụlọ ndị eze Madiba, na Walter Sisulu.

Aha ya dezie

N'asụsụ Xhosa, aha ahụ bụ abaThembu, (aba- bụ prefix a na-ahụkarị nke na-egosi "ndị mmadụ"). [1] A maara ókèala nke steeti Thembu n'akụkọ ihe mere eme dị ka Thembuland.

Na narị afọ nke iri na itoolu, a na-akpọkarị Thembu "Tamboekie" ma ọ bụ "Tambookie". Aha a bụ okwu Asụsụ Khoisan kpọmkwem maka ndị na-eso ụzọ Chief Maphasa bụ ndị kwagara n'ebe ọdịda anyanwụ nke Great Kei River na 1820s. Otú ọ dị, ndị Europe jiri okwu ndị a mee ihe dị ka otu okwu maka "Thembu" maka ọtụtụ narị afọ nke 19.

Akụkọ ihe mere eme dezie

  Tupu mmeri ndị Britain na narị afọ nke 19, ndị Thembu nwere alaeze nwere onwe ha. Aha ezinụlọ Xhosa nke ndị eze Thembu bụ Ntlazi aNkosiyane . [2]   [isi iyi ka mma dị mkpa] Ndị eze na-adịbeghị anya, Buyelekhaya Zwelibanzi Dalindyebo gụnyere Sabata Jonguhlanga Dalindyebo, weere aha nna Dalindyebo.

Mgbe mmeri ahụ gasịrị, Thembu nọ n'okpuru ọchịchị nke Cape Colony dị ka akụkụ nke Transkei. Ewezuga ndị ozi ala ọzọ na ndị ahịa ole na ole, Transkei bụ Bantustan. Transkei nọgidere bụrụ Bantustan n'okpuru ịkpa ókè agbụrụ ma soro Ciskei bụrụ ala nna nke ndị Xhosa.

AbaThembu bụ mba nwere onwe ya na amaXhosa, ha sitere na Alaeze Ukwu eMbo. Zwide (Ọ bụghị nke Ndwandwe) bụ nwoke mbụ hapụrụ eMbo, ọ mụkwara Mbulali, onye mụrụ Nlig, onye mụrụ Mthembu.

Eze dezie

Buyelekhaya Dalindyebo, nwa Sabata Jonguhlanga Dalindyebo ghọrọ eze Thembu na Mee 1989; aha otuto ya bụ Zwelibanzi. Sabata chụpụrụ Kaiser Matanzima, onye gọọmentị guzobere na onye kwadoro megide òtù nnwere onwe South Africa. N'ọnwa Disemba afọ 2009, a mara Eze Buyelekhaya ikpe maka mmebi iwu gụnyere igbu ọchụ, ịtọrọ mmadụ, ịgba ọkụ na mwakpo. Na nzaghachi, ọ tụR aro nkewa site na South Africa, [3] [4] ma mesịa chọọ ka gọọmentị kwụọ Dalindyebo R900 nde na agbụrụ ahụ R80 ijeri ọzọ iji kwụọ ụgwọ maka mmechuihu nke ikpe mpụ ya kpatara. [5]  

A tụrụ Dalindyebo mkpọrọ na Disemba 2015. [6] na-ewepụ ya n'ocheeze ma na-atụ anya na a ga-ewepụkwa ya n'ọchịchị.

Prince Azenathi Dalindyebo, onye nketa Buyelekhaya, jere ozi dị ka eze na-anọchite anya agbụrụ ahụ kemgbe 2016.

N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, mgbe onye isi ala Cyril Ramaphosa kwuru okwu n'Ụbọchị ime udo, a tọhapụrụ eze abaThembu n'ụlọ mkpọrọ mgbe ọ nọsịrị otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ikpe ya.

Ezinụlọ dezie

  • Ndala
  • 1800 - 10 Ọgọst 1830 Vusani Ngubengcuka Aa! Ndaba!
  • Mthikrakra
  • Ngangelizwe
  • Dalindyebo
  • Sampu Dalindyebo Aa! Jongilizwe!
  • Sabata Dalindyebo Aa! Jonguhlanga!
  • Mee 1989 - ugbu a Buyelekhaya Dalindyebo Aa! Zwelibanzi!

Usoro ọchịchị Thembu dezie

Àtụ:Chart/start Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart Àtụ:Chart/end

Hụkwa dezie

  • Dalindyebo
  • Matanzima
  • Aha agbụrụ ndị Xhosa

Edensibia dezie

ọchịchị nke Cape Colony dị ka akụkụ nke Transkei. Ewezuga ndị ozi ala ọzọ na ndị ahịa ole na ole, Transkei bụ Bantustan. Transkei nọgidere bụrụ Bantustan n'okpuru ịkpa ókè

  1. Oosthuysen (14 Sep 2016). The grammar of isiXhosa, First, Matieland, South Africa: African Sun Media. ISBN 9781928357070. 
  2. mxhosa. AbaThembu (en). Iziduko. Retrieved on 2020-05-27.
  3. Troubled monarch sentenced to 15 years (en). www.iol.co.za. Retrieved on 2021-10-21.
  4. Convicted king plans independent state (en). www.iol.co.za. Retrieved on 2021-10-21.
  5. Tribe suspends secession plans News24
  6. Compare: Intrigue in the royal household as King Buyelekhaya Dalindyebo sits in jail. Times Live (1 January 2016). Retrieved on 2016-11-01. “In terms of laws governing traditional authorities, he also had to be administratively dethroned. This involved President Jacob Zuma withdrawing the certificate that recognized him as a king and cutting off the benefits that went with his status. [...] Mtirara said Zuma gave Dalindyebo a chance to say something when the certificate was about to be withdrawn, but he chose to go to court instead. This meant the matter of withdrawing the king's certificate still had to be dealt with.”

Njikọ mpụga dezie