Akyaaba Addai-Sebo

Akyaaba Addai-Sebo (amụrụ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1950) bụ onye nyocha Ghana, onye nta akụkọ na onye na-eme ihe ike na mba Afrịka nke a na-ekwu na ọ bụ ya mepụtara n'afọ 1987 ka ọ bụrụ ọnwa akụkọ ojii na UK.[1] Ya na Ansel Wong, Addai-Sebo so dezie akwụkwọ 1988 Our Story: A Handbook of African History and Contemporary Issues .[2] Ọrụ Addai-Sebo gbasara kọntinent Afrịka, United Kingdom na United States, ndị na-emetụta ya gụnyere C. L. R. James, Chancellor Williams, John Henrik Clarke, na Jewell Mazique.

Akyaaba Addai-Sebo pictured after a 2022 interview with AKADi Magazine in the United Kingdom.jpg
Akyaaba Addai-Sebo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ebe ọmụmụGhana Dezie

Ihe ndị mere n'oge gara aga dezie

A mụrụ ya ma zụlite ya na Ghana, Addai-Sebo so na Kwame Nkrumah's Young Pioneers Movement.[3][4] Agụmakwụkwọ ya kpọgara ya na 1970s na United States, ebe ọ na-arụsi ọrụ ike mgbe "Negro History Week" ghọrọ "Black History Month", ma hụ otú ememe mba ya kwa afọ si mee ka obi dị ọhụrụ n'ime ụmụaka ndị Africa America.[4][5][6][4] N'etiti ndị ya na ha rụkọtara ọrụ na US bụ C. L. R. James, Chancellor Williams, Yosef Ben-Jochannan, John Henrik Clarke, Kwame Ture, na Jewell Mazique.[6][7] Addai-Sebo guzobere mmemme redio na Pacifica Radio nke a na-akpọ African Roots American Fruits ma na-eduzi mmemme agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ na ọbá akwụkwọ Washington, DC.[6][8]

Na Jenụwarị 1984, ọ kwagara England, na-achọ ebe mgbaba site na mkpagbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'oge ọchịchị nke onye bụbu onye isi agha Jerry John Rawlings.[9] Ka ya na nwunye ya, Nana Akua Owusu, bi na London, n'oge na-adịghị anya, Addai-Sebo na ndị otu Black activist dị ka C. L. R. James na Darcus Howe na-emekọrịta ihe, n'ime otu afọ mgbe ọ bịarutere na-arụ ọrụ nke Special Projects Coordinator na Greater London Council (GLC), na Onye isi oche nke African Refugees Housing Action Group, na mgbe e mesịrị Operations Manager nke Notting Hill Carnival.[9]

Ọnwa Akụkọ Ndị Ojii UK dezie

Dị ka onye nhazi ọrụ pụrụ iche nke Ethnic Minorities Unit na GLC, Addai-Sebo nyere aka n'ịmalite ọnwa akụkọ Black History nke UK kwa afọ, nke mbụ emere na 1987.[9] O " chepụtara emume kwa afọ nke onyinye nke Africa, ndị Afrịka na ndị Afrịka sitere na mmepeanya ụwa site n'oge ochie ruo ugbu a ma nweta nkwado dị ukwuu site n'aka ndị ndu GLC na ILEA na karịsịa site n'ebe Maazị Ansel Wong, Onye isi nke Ethnic Minorities Unit na onye ndú GLC, Maazị Ken Livingstone.[9] N'ikwu okwu banyere mkpali ya na 2020, Addai-Sebo dere, sị:

"M kụziri banyere ọdịnala Africa na United States, ụmụaka na ndị mụrụ ha gwara m na o nyere ha mmetụta ọhụrụ nke onwe ha. N'agbanyeghị nnukwu ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ ya niile, UK ka bụ ihe na-emetụta ọchịchị, ọchịchị na ịkpa ókè agbụrụ. Emere m atụmatụ site n'enyemaka nke ndị ọsụ ụzọ na GLC's Ethnic Minorities Unit (EMU), nke Ansel Wong duziri. Anyị malitere GLC Historical Lectures and Concerts, nke mere na Febụwarị ruo Mee 1986 iji kwado onyinye Afrịka nyere na mmepeanya. Ruo otu izu, anyị jupụtara na Royal Albert Hall na ụmụ akwụkwọ iji gee egwu na okwu ndị na-akpali akpali. Ndị ọkà okwu gara obodo ma mee ka mkpọtụ dị. Rev. Jesse Jackson, Angela Davis, Winnie Mandela, Marcus Garvey Jr., Sally Mugabe, Graca Machel, John Henrik Clarke, Yosef Ben-Jochannan, Burning Spear, Ray Charles, Max Roach, Hugh Masekela na ọtụtụ ndị ọzọ bịara London n'etiti afọ 1985 na 1988 na oku nke GLC iji kwado mkpọsa megide ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè. "[10]

A ga-achịkọta okwu ndị ahụ n'ime akwụkwọ Our Story: A Handbook of African History and Contemporary Issues (London Strategic Policy Unit, 1988), nke Addai-Sebo dezigharịrị na Ansel Wong.[10]

"Ebumnuche mbụ anyị bụ ibu ụzọ mepụta oghere ọdịbendị na-enyere aka na kalenda ememe UK ma mgbe ọha na eze nabatara ya ma kwado ya gbasaa ememe nke Ọktoba dị ka otu ọnwa na Oge Akụkọ Black. Iji mee ka Oge Akụkọ Ojii bụrụ emume nke ịdị ebube nke ọdịbendị dị iche iche na uru bara uru na ịdị n'udo. Nye uche ndị Afrịka, iji nweta nkwekọrịta - ma mkpịsị ugodi ojii na ọcha nke ọkpọkọ na ụda. "[11]

N'abalị mbụ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1987, GLC kwadoro Dr Maulana Karenga si na US iji gosipụta onyinye nke ndị isi ojii n'akụkọ ihe mere eme niile, Addai-Sebo wee mee atụmatụ iji kweta onyinye nke ndị Afrịka, ndị Eshia na ndị Caribbean nyere ndụ akụ na ụba, ọdịbendị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na UK, na mpaghara ndị ọzọ malitere ịmalite Ọktobe dị ka Ọktoga dị ka Ọnwa Akụkọ Ndị isi ojii na UK.[12][13]

Addai-Sebo kwuru, sị: "Ọ bụ ezie na m malitere echiche ahụ, ime Black History Month bụ mgbalị jikọrọ aka, ọ gaghịkwa enwe ike inweta ya na-enweghị London Strategic Policy Unit, nzukọ e guzobere mgbe gọọmentị Thatcher wepụrụ GLC na 1986. E nwere ọtụtụ ndị na-etinye aka, ọ na-esikwa ike ịkpọ onye ọ bụla aha. Otú ọ dị, enwere m ike ịkpọ aha Ansel Wong, Linda Bellos, Ken Livingstone, Paul Boateng, Margaret Hodge, Anne Matthews, Narendra Makenji, Peter Brayshaw, Drew Stevenson, Bernard Wiltshire, Herman Ouseley, Ken Martindale, Vitus Evans, Chris Boothman, Lord Gifford, Bernie Grant, Shirley Andrews na Edward Oteng n'etiti ọtụtụ ndị ahụ. Anyị jisiri ike mee ka nke a bụrụ ihe niile gbasara otu.[2][14]

Addai-Sebo dị na Ghana.[9] Ọ bụkwa onye nta akụkọ[15], o dere maka ụlọ ọrụ gụnyere Pambazuka News na Graphic Online.[16][17]

Onyinye na mmata dezie

N'afọ 2018, akwụkwọ akụkọ African Voice kpọrọ Addai-Sebo aha na ndepụta nke "ndị Ghana 61 nwere mmetụta na Diaspora".[18]

N'ọnwa Disemba afọ 2022, Mahadum London's School of Oriental and African Studies (SOAS) nyere Addai-Sebo nzere Doctorate of Literature.[19][20]

Ihe odide dezie

  1. Influential Ghanaians. Ghana 365. Archived from the original on 1 October 2021. Retrieved on 1 October 2021.
  2. 2.0 2.1 Zamani. Akyaaba Addai-Sebo Interview. Every Generation Media. Archived from the original on 2 April 2015. Retrieved on 4 November 2020.
  3. Addai-Sebo (February 2006). "Addai-Sebo: 'Nkrumah Created the Conditions for Me to Be What I Am Today'". New African (448). Retrieved on 12 November 2020. 
  4. 4.0 4.1 4.2 Taylor (10 October 2018). After fleeing political persecution in Ghana, this man founded Black History Month in the UK. Face2Face Africa. Retrieved on 4 November 2020.
  5. Ra (2 October 2017). #BHM2017 – An Overview on the Origins of Black History Month UK. The British BlackList. Retrieved on 5 November 2020.
  6. 6.0 6.1 6.2 Zamani (15 October 2006). Nubiart Diary - BHM Origins / 'Unity & Community'. Ligali. Retrieved on 5 November 2020.
  7. Benson (19 March 2019). An Unsung Heroine: The Life & Radical Activism of Jewell Mazique. Society for U.S. Intellectual History.
  8. AKADi shine a light on the transformative actions and inspiring experiences of ordinary individuals doing extraordinary things (6 January 2023).
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 9.4 Vernon (3 October 2017). Akyaaba Addai-Sebo. Black History Month. Retrieved on 4 November 2020.
  10. 10.0 10.1 Addai-Sebo (13 October 2020). Black children must be able to believe in themselves. That's what Black History Month is for. CNN. Retrieved on 5 November 2020.
  11. Akyaaba Addai-Sebo and Ansel Wong, London Strategic Policy Unit, 1988, quoted in Black History Month. West Sussex County Council. Retrieved on 4 November 2020.
  12. Black History Month FAQ. Black History Month (August 2012). Archived from the original on 21 February 2012.
  13. AKADi Magazine UK chats with AkyaabaAddai-Sebo (6 January 2023).
  14. Black History Month 25 This Year. New African (1 October 2012). Retrieved on 4 November 2020.
  15. "Akyaaba Addai-Sebo" at Pambazuka News.
  16. Academic Community And Santaclausians Lose A Great Patriot. GhanaWeb. Retrieved on 5 November 2020.
  17. Busia's development vision - a lesson for President Akufo-Addo. Graphic Online (28 August 2018). Retrieved on 5 November 2020.
  18. "61 Influential Ghanaians in the Diaspora", African Voice, 6 March 2018. Retrieved on 5 November 2020.
  19. Distinguished figures to be honoured at the 2022 winter graduation ceremonies. SOAS University of London (23 November 2022). Retrieved on 13 December 2022.
  20. Ghanaian architect of UK’s Black History Month honoured by prestigious British university. Africa Briefing (12 December 2022). Retrieved on 13 December 2022.

Njikọ mpụga dezie