Aké Arts and Book Festival

mmemme agụmagụ kwa afọ

 

The Aké Arts and Book Festival bụ ihe omume edemede na nka nke a na-eme kwa afọ na Naijiria.  Ọ bụ Lola Shoneyin, onye edemede na onye na-ede uri Naijiria, akara ya na 2013 na Abeokuta.  Ọ na- ndị edemede ọhụrụ na ndị a ma si n'ụdị ụwa niile, na isi ihe ọ na-achọ anya bụ ike, , na ime emume nke ndị edemede Africa, ndị na-ede uri, na ndị na-  ese ihe.  A kọwawo Ake Arts and Book Festival dị ka nnukwu mkpa kwa afọ nke ndị edemede, ndị nchịkọta akụkọ, ndị nkatọ, na ndị na-agụ akwụkwọ na kọntinent Afrịka.[1]  Emume a nwere ebe nrụọrụ weebụ na magazin raara onwe ya nye, nke a maara dị ka Aké Review.Ake Nyochaa.

Ntọala nke emume ahụ

dezie

Lola Shoneyin guzobere emume ahụ n'ihi na, dị ka ya si kwuo, ọ "chọrọ ebe ndị ụbụrụ na-aghọ nkọ na ndị na-eche echiche nwere ike ịbịakọta ma kwuo maka nsogbu Afrịka n'ala Afrịka".[1]

A na-akpọ emume ahụ aha Aké, obodo dị na Abeokuta, Ogun State, ebe a onye mbụ onye mbụ Nobel n'Africa na edemede, Wole Soyinka, na 1934.

Mbipụta mbụ (2013)

dezie

E mere emume mbụ ahụ na Cultural Center na Kuto, Abeokuta, 19-24 Nọvemba 2013. ndepụta nke emume ahụ bụ "The Shadow of Memory".  Otu n'ime ihe ndị dị mkpa bụ ihe omume ebe ndị Naijiria anọ na-eru apụta iri abụọ na otu nwere ikike iche onye nrite Nobel Wole Soyinka ndị nchọpụta ndụ ya.[2]

Mbipụta nke abụọ (2014)

dezie

E mere emume nke abụọ site na 18 Nọvemba ruo 22 Nọvember 2014. Isiokwu ya bụ "Bridges and Pathways".[3]

Mbipụta nke atọ (2015)

dezie

[4]Emume 2015, nke isiokwu bụ "Engaging the Fringe", emere n'etiti 17 Nọvemba na 21 Nọvember nke awụ ahụ, ma nwee ihe ọmụmụ ndị edemede 80, ndị na-ese ihe na ndị na-eme ihe nkiri, ndị na-ekiri,  na ndị ọrịa si gburugburu ụwa.[1]  E mere emume mmeghe ahụ na 18 Nọvemba 2016, ma okwu sitere n'aka Gọvanọ ndị nke Ogun State Ibikunle Amosun, Onye isi anya European Union na-achọ na ECOWAS Michel Arion, yana Baji Nyam nke Marine Platforms.

Onye na-ede uri bụ Niyi Osundare, onye nọkwa n'ihu nke afã ahụ nke Aké Review.  Ndị edemede ndị ọzọ a ma na emume ahụ Helon Habila, Binyavanga Waina, Mona Elthhawy, Chris Abani, Véronique Tadjo, Pierre Cherruau, E. C. Osondu, Taiye Selasi, Novuyo Rosa Tshuma, na Nnedi Okorafor.[5][6]

Mbipụta nke anọ (2016)

dezie

Isiokwu nke mbipụta 2016, nke emere na 15-19 Nọvemba, bụ "N'okpuru akpụkpọ a". Onye edemede Kenya bụ Ngugi wa Thiong'o duziri emume ahụ.

O ọtụtụ ihe ngosi nka, egwu Cultural Dysmorphia nke Ayobola Kekere-Ekun na Bits of Borno nke Fatima Abubakar.  O Gamekwara egwuregwu, Iyalode nke Eti, nke Debo Oluwatuminu maka ihe nkiri ma duzie ya site na Moji Kareem na Femi Elufowoju Jr. mmiri ahụ sitere n'ike nso nke John Webster bụ The Duchess of Malfi .  E see egwu egwu na Brymo, Adunni Nefretiti, na Falana na-eme n'elu ikpo okwu na ihe omume ahụ..

Ọ bụ Molara Wood dezi nkọwa nchọ nke afọ 2017, ya na onye isi nke ihe omume nke afụ ahụ Ama Ata Aidoo na-azụ ya.  Ọ na-akpọ ọnụ atɔ: Diane Awerbuck gbara ọnụ ọgụgụ site na Geoff Ryman, Ama Ata Aidoo gbara asị nke Molara Wood, na Ayobami Adebayo gbara ọnụ.  E igwe ọnụ a na-akwadoghị Jude Kelly, onye nduzi nka nke Southbank Centre nke London na onye ahụ Women of the World Festival (WOW).

Ihe odide

dezie
  1. Lola Shoneyin (9 January 2015). Why I organise annual Ake Arts and Book Festival. Newswatch Times. Archived from the original on 7 May 2016. Retrieved on 4 May 2016.
  2. Elusoji (1 December 2013). Is This Africa's Biggest Literary Festival?. This Day. Archived from the original on 19 February 2014.
  3. Outstanding line up at Nigeria's 2014 Ake Arts and Book Festival. The Caine Prize (29 October 2014). Archived from the original on 12 November 2015.
  4. Duru (3 December 2015). Resonating tales from Ake Festival. Vanguard Newspaper.
  5. Odeh (15 November 2015). Why we are organizing Ake Arts Festival – Lola Shoneyin. Premium Times.
  6. Ake Arts And Book Festival 2015. Pulse (9 November 2015).