Ahmed Benyahia

onye ihe eserese
Ahmed Benyahia
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịAlgeria Dezie
Aha enyereAhmed Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya11 Mee 1943 Dezie
Ebe ọmụmụConstantine Dezie
nwanneSamta Benyahia Dezie
nwaRacim Benyahia Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà Dezie
ebe agụmakwụkwọBeaux-Arts de Paris Dezie

 

Ahmed Benyahia ( Arabic ; amuru na Constantine, Algeria, na 11 May 1943) bu onye omenkà nke Algeria . [1]

Ọ bụ onye ama ama nke École nationale supérieure des Beaux-Arts nke Paris, ebe dị ka nwa akwụkwọ na njedebe 1960 ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'iweta onye ọkpụ France César Baldaccini nke ọma dị ka Prọfesọ ebe ahụ, onye ọ ga-abụ onye ama ama. onye na-eso ụzọ na onye nchebe. [2] [3]

Ọ bụ onye na-emepụta ihe nrịbama César Award nke aha ya bụ ihe nkiri French dabara na Oscar America.

Akụkọ ndụ

dezie

Amụrụ na 11 Mee 1943, n'ihe bụ taa Chelghoum Laïd [4] (nke a na-akpọbu Chateau-dun-du-Rhumel ), Ahmed Benyahia nwetara agụmakwụkwọ mbụ ya n'ebe ahụ.

O tolitere na Arbaïne Cherif [ fr ], ruo ogologo oge na-atụle isi obodo ọgụgụ isi nke obodo Constantine, nke dị anya site na ụlọ akwụkwọ nke polymath a ma ama na Algeria na mgbanwe mgbanwe Ben Badis .

Na 1957, mgbe ọnụ ọgụgụ kasị elu nke Agha Algeria nke nnwere onwe, mgbe ọ dị afọ 13, ọ sonyeere Constantine's École municipale des Beaux-arts, mgbe ahụ n'okpuru ọchịchị French, nke nyere ya ohere ịkụzi eserese, eserese na akụkọ ihe mere eme na Hihi El Mekki High School. na Kantara ruo otu afọ. [4]

Mgbe amachara onwe ya na l'École nationale des beaux-arts [ fr ] na Algiers, bụ ebe e gosipụtara ọrụ ya n'ọtụtụ nnukwu mmemme mba ụwa (dịka, n'etiti ndị ọzọ, Nzukọ International International nke Algeria [5] ) na 1964, ọ kwagara Paris, France, na 1966, bụ ebe a nabatara ya. gaa na École nationale supérieure des Beaux-Arts . Na 1972, e nyere ya ọkwa nke prọfesọ na Mahadum Constantine, na 1977 gosipụtara ihe osise ya n'obodo ahụ maka oge mbụ. N'ikpeazụ, o mere ọtụtụ ihe ngosi na France. [6] Mgbe ọ nọ na Constantine, e nyere ya ọrụ ịrụpụta ụlọ iji cheta ndụ nke dike Algeria na onye nwụrụ anwụ Zighoud Youcef, onye nwụrụ na 1956 mgbe ọ dị afọ 35, na ncheta Guelma, nke na-echeta ndị e gburu Sétif na Guelma na 8. Ọnwa Ise 1945. [4]

Paris: na-ebute César na les Beaux-arts

dezie

Ozugbo ọ kwagara Paris, France, nkà nka nke Benyahia agaghị achọpụta onye ọkpụ French bụ César, bụ onye sonyeere ngalaba nke Ecole a ma ama mgbe otu ụmụ akwụkwọ nke Ahmed na-agba ya ume ka ọ bụrụ Prọfesọ ha.

Ndị otu Board nke École nationale jụrụ na mbụ inye César ọkwa prọfesọ, mana emesịa manyere ha ịtụgharị uche n'ọnọdụ ha n'ihi nrụgide ụmụ akwụkwọ.

Ahmed ghọrọ onye nchebe nke onye omenkà a ma ama nke France. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ n'okpuru nlekọta ya, ma bụrụkwa onye na-arụkọ ọrụ nke aha ya bụ César Award trophy, sinima French dabara na American Oscar .  

Nzukọ Mahadum Yale na Ahmed Benyahia

dezie

Na 18 Maachị 2021, ọrụ Ahmed Benyahia bụ isiokwu nke ogbako ama ama nyere site na Mahadum California, Prọfesọ Susan Slymovics nke MacMillan Center Council on Middle East Studies (CMES) nke Mahadum Yale kwadoro . [7] Aha ya bụ "Ahmed Benyahia, Artist: Provenance of an Algerian Public Sculpture", nkuzi a lekwasịrị anya na ogologo na convoluted akụkọ nke onye na-ese ihe 1968 ọkpụkpụ nke Algeria dike na martyr Zighoud Youcef . [8] [9]

Ichekwa ihe nketa omenala Constantine

dezie

Ahmed Benyahia bụkwa onye nchoputa na onye isi oche nke Association for Defence of Old Rock of Constantine, [10] nke na-anya isi ogologo akụkọ ihe mere eme nke ịgbalịsi ike maka ichekwa ihe nketa obodo nke obodo Constantine .

N'ihi mmegide siri ike nke òtù ahụ Ahmed Benyahia na-eduzi, ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ihe ncheta na akara ngosi nke malitere na Finishia, Roman, Ottoman, oge French na-azọpụta site na mbibi, nke ndị ọchịchị obodo mere atụmatụ iji malite ọtụtụ ọhụrụ. oru ngo nke ime obodo dika owuwu ebe a na-adọba ụgbọala na ahịrị okporo uzo . [7] Ọtụtụ n'ime ihe ncheta na akara ala ndị a mechara nkewa dị ka saịtị UNESCO World Heritage Site . [11]

A makwaara Ahmed Benyahia maka igosi ọrụ nke onye agha mba Algerian Lamine Debaghine na ihe nkiri akụkọ ndụ nke 2008 nke dike agha Algeria na onye nwụrụ anwụ Mostefa Ben Boulaïd, yana na ihe nkiri 2014 biographical nke onye ndu nnwere onwe nke Algeria Krim Belkacem, abụọ site na onye nduzi ihe nkiri Algeria. na onye na-ede ihe nkiri Ahmed Rachedi . [12] [13] [14]

Mmekọrịta ezinụlọ

dezie

Ọ bụ nwanne Samta Benyahia [15] nke ọ bụ onye nduzi ruo ọtụtụ afọ, yana nwanne onye nwụrụ anwụ Dọkịta Azzouz Benyahia nke Constantine, bụ onye e lekwasịrị anya na ogbugbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-esote ntuli aka ndị omebe iwu Algeria. nke 1997 . [16]

Mohammed Seddik Benyahia, onye agha mba, onye bụbu onye minista na-ahụ maka mba ofesi na onye na-ese ụkpụrụ maka ntọhapụ nke ndị ejidere America na Iran mgbe mgbanwe mgbanwe Iran gasịrị, abụghị onye ikwu kpọmkwem. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye otu ezinụlọ Benyahia ka ukwuu, onye sitere na nnukwu ebo Aures nke Abdennours.

Ọrụ ndị ama ama

dezie
  • Ọkpụkpụ nke Emir Abdelkader, Mexico City, 1986
  • Ihe oyiyi nke ụlọ akwụkwọ ndị agha nke Cherchell, na-echeta mgba Algerian maka nnwere onwe.
  • Ọkpụkpụ nke dike mba Algeria Zighoud Youcef, 1968
  • Onye na-eme ihe ngosi nke César Award trophy, ihe nkiri French dabara na American Oscar, 1976

Ntụaka

dezie
  1. Cheurfi (2004). Le livre des peintres algériens: dictionnaire biographique. Edition ANEP. ISBN 978-9961-756-64-5. 
  2. Lemili (11 May 2012). Ahmed Benyahia ou l'art de l'Anticonformisme. La Tribune. Archived from the original on 18 October 2012.
  3. Le Jeune Independant - De l'info sans défaut (fr). www.jeune-independant.net. Retrieved on 5 February 2018.
  4. 4.0 4.1 4.2 Encyclopaedia of Algerian Postage Stamps. Algerian Ministry of Post, Information Technology and Communications. Archived from the original on 29 December 2017. Retrieved on 28 August 2013. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "ampitc" defined multiple times with different content
  5. 1re Foire internationale d'Alger (FIA – 28 septembre – 11 octobre 1964). Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 16 May 2012.
  6. Ahmed Benyahia. Algerie Philatelie. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 28 August 2013.
  7. 7.0 7.1 Slymovics. "Ahmed Benyahia, Artist: The Provenance of an Algerian Public Sculpture", Middle East Studies/Yale MacMillan Center. Retrieved on 23 September 2021. (in en-EN)
  8. Ghioua. "Sa statue en bronze enfin exposée", L'Expression DZ. Retrieved on 23 September 2021. (in fr-FR)
  9. S. Arslan. "Statue de Zighoud Youcef, histoire d’une œuvre d’art et de mémoire", El Watan. Retrieved on 23 September 2021. (in fr-FR)
  10. "Prison du Coudiat de Constantine", vitaminedz.com. Retrieved on 5 February 2018. (in fr-FR)
  11. Courrier APC. www.constantine-hier-aujourdhui.fr. Retrieved on 5 February 2018.
  12. Rachedi. "Mostefa Ben Boulaid (2008)", IMDB. Retrieved on 23 September 2021. (in en-EN)
  13. Mabrouki. "Pour que nul ne l’oublie", El Watan. Retrieved on 23 September 2021. (in fr-FR)
  14. Rachedi. "Krim Belkacem (2014)", IMDB. Retrieved on 23 September 2021. (in en-EN)
  15. Hodes (2003). Voyages d'artistes. Paris Musées. ISBN 978-2-87900-782-3. 
  16. Merdaci. "Il y a vingt ans, Azzouz Benyahia, comment oublier ?", El Watan. Retrieved on 23 September 2021. (in fr-FR)

Njikọ mpụga

dezie