Adetokunbo Oluwole Lucas (amuru na 1931 wee nwua na 25 Disemba 2020) bu dibiabia Naijiria nke e lere anya dika onye ndu uwa nile n'oru oria okpomọkụ. Amụrụ na Lagos, ọ gụrụ akwụkwọ na United Kingdom wee malite ọrụ ọkachamara ya na Nigeria. Lucas nwetara onyinye nturu ugo Prince Mahidol na 1999 maka nkwado ya nke nyocha usoro gbasara ọrịa okpomọkụ. Ọ rụrụ ọrụ afọ iri dị ka onye isi mmemme pụrụ iche maka nyocha na ọzụzụ na ọrịa okpomọkụ nke dabere na Healthtù Ahụ Ike Worldwa na Geneva, Switzerland. Ọ bụ Prọfesọ Adjunct of International Health Department of Global Health and Population of Harvard School of Public Health. Lucas rụrụ ọrụ nke ukwuu n'oge ndụ ya na obodo nna ya bụ Nigeria ma na-eme njem ugboro ugboro na United Kingdom na Harvard School of Public Health na United States.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ dezie

A mụrụ Lucas wee zụlite ya na Lagos Island. Nna ya bụ onye nkuzi Naijiria, Olumide Lucas. Ọ gara ụlọ akwụkwọ St. Paul na King's College Lagos maka akwụkwọ praịmarị na sekọndrị. Ọ gụrụ ọgwụ na Mahadum Durham, England, na-agụsị akwụkwọ na nsọpụrụ na 1956, na-esote ọzụzụ postgraduate na ọgwụ ime na ahụike ọha.

Ọ bụ Prọfesọ nke ọgwụ n'ime ahụ na ahụike ọha na Mahadum Ibadan, Nigeria, site na 1960 ruo 1976, na onye nyocha nke mpụga na Ngalaba Mgbochi Ọgwụ, Makerere Medical School, Kampala, Uganda, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ chịziri usoro nyocha nke ọrịa Tropical Diseases. Òtù Ahụ Ike Ụwa ruo afọ iri, site na 1976 ruo 1986. O mesịrị tinye aka na mmemme ahụ ike nne na ụmụaka ma rụọ ọrụ iji gbochie ọrịa na-egbu ndị nne. Akpọrọ ya aha Prọfesọ nke ahụike mba ụwa na Mahadum Harvard na 1990, nke emere na Harvard TH. Chan School of Public Health, ebe ọ nọgidere bụrụ onye prọfesọ na-esote na ahụike mmadụ na Ngalaba Ahụike zuru ụwa ọnụ na ọnụ ọgụgụ mmadụ. Ọ gara n'ihu na-eje ozi na ọtụtụ ndị ọkachamara na kọmitii ndụmọdụ maka mba na mba dị iche iche metụtara nsogbu ahụike mba ụwa. Ụlọ ọrụ ndị dị otú ahụ gụnyere Rockefeller Foundation, Edna McConnell Clark Foundation, Carter Center, na Wellcome Trust Scientific Group on Tropical Medicine. Ọ chịkwara ọgbakọ Global Forum for Health Research.

Akwụkwọ ndị e bipụtara dezie

Lucas bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ na isiokwu na akwụkwọ akụkọ ahụike ọha na eze

  • Akwụkwọ nkuzi dị mkpirikpi nke ọgwụ mgbochi maka okpomọkụ (Medicine Texts) (1984)[1]
  • Akwụkwọ nkuzi dị mkpirikpi nke Public Health Medicine for the Tropics, 4Ed (2002)[2]
  • Ọ bụ oge kachasị mma: Site na Local ruo na Ahụike Ụwa (2010, Autobiography bipụtara na Africa)[3][4]
  • Nwoke ahụ: Adetokunbo Lucas (2011 Biography)[5]

Nsọpụrụ dezie

Lucas bụ onye otu Royal College of Obstetricians na Gynecologists ma bụrụ otu n'ime ndị mmekọ mba ọzọ mbụ nke Institute of Medicine. O nwetala nzere nkwanye ugwu na Mahadum Emory, Mahadum Tulane, na Mahadum nke Ibadan; na Mahadum Harvard enyela ya nsọpụrụ agụmakwụkwọ. Ọ bụ onye otu Royal College of Obstetricians na Gynecologists na otu n'ime ndị mbụ mba ọzọ na-akpakọrịta nke IOM (Institute of Medicine).

Ọ bụ onye nnata nke Prince Mahidol Award (1999), nke dabere na Thailand (ya na Harvard Medical School gụsịrị akwụkwọ Dr. R. Palmer Beasley nke United States na Dr. Tore Godal nke Norway), Nrite Centenary maka Mmezu Ndụ-oge. na Tropical Medicine (2007) na nke Jimmy na Rosalynn Carter Award Humanitarian Award sitere na National Foundation for Diseases Diseases (NFID) (5 March 2013).

Ndụ onwe onye dezie

Lucas lụrụ nwaanyị, mụọkwa ụmụ anọ. Ọ nwụrụ na 25 Disemba 2020, ọ dị afọ 89, n'ụlọ ya na Ibadan, Nigeria.

Ihe odide dezie

  1. Lucas (1 February 1984). A Short Textbook of Preventive Medicine for the Tropics. Hodder Arnold. ISBN 0340338180. 
  2. Lucas (31 October 2002). Short Textbook of Public Health Medicine for the Tropics, 4Ed. CRC Press. ISBN 0340759887. 
  3. 2010 – 2011 (1 October 2012).
  4. Dean's Distinguished Lecture Series 10/27/10. webapps.sph.harvard.edu. Archived from the original on 27 September 2019. Retrieved on 1 February 2013.
  5. Awe (1 January 2011). The man: Adetokunbo Lucas (in en). BookBuilders. OCLC 793658798. Retrieved on 12 November 2016. 

Njikọ mpụga dezie