Ụmụnne Berman (ndị na-ese ihe)

Eugène Berman ( Russian: </link> ; 4 Nọvemba 1899, Saint Petersburg, Russia – 14 December 1972, Rome) na nwanne ya nwoke Leonid Berman (1896 – 1976 [1] ) bụ ndị Russia Neo-romantic mere na ihe nkiri na  opera.

Eugene Berman na Italy na 1960

Afọ mbụ

dezie

Amụrụ na Rọshịa, ndị Berman njikwa nka na Europe, tupu ha alọghachi ka ha na onye na-ese ihe n'ezie Russia bụ PS Naumoff enyemaka nka.  [1] Ha gbapụrụ na Mgbanwe Rọshịa na 1918. Na Paris ndị Berman ọrụ na Galerie Pierre ebe ha ikike aha ha bụ " Neo-Romantics " n'ihi na-abụ egwu na nke introspective, na-enweta ohere nss site na ihe ọrụ ọrụ.  Blue Period nke Pablo Picasso .  Ndị ọzọ na-ese ihe nkiri Neo-Romantic bụ Christian Bérard, Pavel Tchelitchev, Kristians Tonny na, mgbe e ịhụ na America, enyi ha Muriel Streeter (nwunye nke onye na-ere nkà ha bụ Julien Levy ).

Ihe e ji mara ọrụ Eugène bụ ebe ndị mmadụ nọ naanị ya na-ama ihe akpụrụ akpụ na ihe owuwu, na-ese mkpọmkpọ ebe, nke a na-eme ya n'ụdị oge gboo, [1] ebe nke Leonid osimiri nwere nwere.  ụgbọ mmiri na ụgbụ ndị ọkụ azụ n'ọtụtụ ụwa.  Na 1935 Eugène na New York ebe ọ na-ama ugboro ugboro na Julien Levy Gallery (dị ka Leonid mere mgbe agha agha).  Mgbe e ịhụ, na 1940s, Eugène biri na Los Angeles wee lụo onye na-eme ihe nkiri Ona Munson, [1] mgbe Leonid ihe nkiri na New York wee lụọ onye na-agụ akwụkwọ Sylvia Marlowe .  Na 1950 ma ọ bụ ihe na Instituto de Arte Moderno, Buenos Aires .  N'afọ 1950, a nchọpụta Eugene Berman na National Academy of Design dị ka onye mmekọ, wee bụrụ onye otu zuru oke na 1954.

Mgbe afọ na ọnwụ gasịrị

dezie

Na America, Eugène bịara mara nke ọma dị ka onye na-ahụ ihe nkiri maka ballet na opera.  Mgbe nri ya gbuchara onwe ya na 1955, ọ kwagara Rome ebe Princess Doria-Pamphilj nyere ya ụlọ na ụlọ ihe nkiri na nku palazzo ya na via del Corso.  Na 1957, ya na Sylvia Guirey na-arụ ọrụ na ike maka Metropolitan Opera nke Don Giovanni .  [1] Berman gara n'ihu na-ese ihe na Italy ruo mgbe ọ nwụrụ na 1972. [2] Leonid nwụrụ na New York na 1976.

Na-arụ ọrụ

dezie
  • Ballet Imperial nke George Balanchine, Sadler's Wells Ballet, London (1950).

Ihe nketa

dezie

Enwere ike ịhụ ọrụ Eugene Berman n'ọtụtụ ụlọ ọrụ, gụnyere:

  • Ụlọ ihe ngosi nka McNay [1]
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke ọgbara ọhụrụ [2]
  • Ụlọ ọrụ nka nke Chicago [3]
  • Ogige ihe ngosi nka na ihe ọkpụkpụ Hirshhorn [4]

Hụkwa

dezie
  • Christian Berard

Ntụaka

dezie

Njikọ mpụga

dezie
  1. McNay Art Museum (2014). McNay Collection: Eugene Berman. Mcnayart.org. Archived from the original on 19 August 2016. Retrieved on 16 May 2016.
  2. The Museum of Modern Art (2016). MoMA Collection: Eugene Berman. MoMA.org. Retrieved on 16 May 2016.
  3. The Art Institute of Chicago (2016). Collections: Berman, Eugene. Artic.edu. Retrieved on 16 May 2016.
  4. Hirshhorn Museum and Sculpture Garden (2016). Collection Search: Eugene Berman. hirshhorn.si.edu. Retrieved on 16 May 2016.