Ọrịa kansa na Ghana

Atụmatụ [1] ugbu a na-egosi na a na-edekọ ihe karịrị ọnọdụ 24,000 ọhụrụ nke ọrịa kansa kwa afọ na Ghana. [2][3] N'afọ 2020, ndị Ghana 15,802 nwụrụ n'ọrịa kansa. Nnyocha e mere n'afọ 2015 na Kumasi dekọrọ ọrịa kansa ara na akpa nwa mere ka ụmụ nwanyị nwee nnukwu ndekọ. Ọrịa prostreet kansa dekọrọ nke kachasị elu n'etiti ụmụ nwoke. [4], Ara, imeju na akpa nwa na-eduga n'etiti ụmụ nwoke na ụmụ nwaanyị.

Akụkọ ihe mere eme dezie

[5] ọtụtụ afọ, a na-ewere naanị ịkpọ aha ọrịa kansa dị ka ihe a machibidoro iwu na Ghana n'ihi na ọ na-egosi mmetọ ma ọ bụ ọnwụ.

[6] E guzobere ndekọ ọrịa kansa mbụ na Ghana na Kumasi dị ka ndekọ ọrịa kansa nke mbụ na 2012 iji nye ozi gbasara ọrịa kansa.

Ọgwụgwọ dezie

I Ghana nwere atụmatụ nchịkwa ọrịa kansa nke mba. Otú ọ dị, ọnụọgụ ọrịa kansa na-arịwanye elu n'ihi enweghị nkwadebe. Mba ahụ na-eche nlekọta ọrịa kansa na enweghị agụmakwụkwọ ọrịa kansa maka ndị ọrụ nlekọta ihu. A na-enye nlekọta kachasị mma naanị n'ụlọ ọgwụ abụọ dị elu nke dị n'obodo abụọ dị na Ghana. Ọnụ ego nlekọta kansa dị oke ọnụ nke na-egosi na ọ siri ike maka ndị ọrịa nọ n'ọkwa dị elu nke ọrịa kansa. Ihe ndị a na-ejikọta na enweghị mkpuchi mkpuchi ahụike maka ọrịa kansa na asọmpi na ọgwụ ọzọ. Mba ahụ emeela ọganihu ụfọdụ n'ihe gbasara ụlọ nlekọta na ọgwụgwọ. A na-enwe nchọpụta na-ezighi ezi na enweghị ike maka ndị ọrịa ịzụta ọgwụ. [5]

A na-edekọ ihe karịrị otu puku ọrịa kansa ụmụaka na mba ahụ kwa afọ. [7][8] na-akọkarị ihe ndị a n'azụ oge na-eme ka ọgwụgwọ sie ike ma dị oke ọnụ. [9][10]'afọ 2022, e kpuchiri ọrịa kansa ụmụaka anọ n'okpuru National Health Insurance Skimu (NHIS) : acute lymphoblastic leukaemia, Burkitt lymphoma, retinoblastoma, na Wilms tumor. Naanị [11]pesenti ụmụaka iri atọ na-arịa ọrịa kansa na-achọ nlekọta ahụike n'ihi nsogbu ego.

Mba ahụ nwere ngalaba abụọ zuru oke nke Ọrịa Oncology ụmụaka na Korle Bu na Komfo Anokye Teaching Hospitals. [8] nwere ụmụ akwụkwọ asatọ na-ahụ maka ọrịa oncology na ọzụzụ, ndị na-ahụ Maka ọrịa oncological ụmụaka atọ na ndị nọọsụ iri na asatọ ọrịa oncologie ụmụaka.

[12]'N' afọ 2022, nwaanyị mbụ nke Ghana nyere iwu ka e nwee ụlọ oriri maka ụmụaka na-arịa ọrịa kansa iji belata ụgwọ njem n'ịchọ nlekọta ahụike.

Ụlọ ọgwụ kachasị ukwuu [13] mba ahụ bụ Korle bu ekwewo nkwa ibelata ọrịa kansa ụmụaka site na 2030 site na ọhụụ maka nwatakịrị ọbụla na-arịa ọrịa iji nweta ọgwụgwọ hà nhata.

Ọrịa kansa ara na akpa nwa dezie

Ọrịa kansa ara [14] ọrịa kansa bụ nke a na-ahụkarị n'etiti ụmụ nwanyị na Ghana. [15]'N' afọ 2020, e nwere mmadụ 4,400 na-arịa ọrịa kansa ara na mmadụ 2,797 na-arụrụ ọrịa kansa akpa nwa. [1] [16] na-nchọpụta ihe karịrị ụmụ nwanyị 3,000 na-arịa ọrịa kansa akpa nwa kwa afọ ma ihe karịrị ọkara nke ọnụ ọgụgụ ahụ na-anwụ na Ghana. [17]'N' afọ 2018, e mere atụmatụ na a ga-achọpụta ihe karịrị puku mmadụ anọ na-arịa ọrịa kansa ara ma ihe dị ka ụmụ nwanyị otu puku na narị asatọ nwere ike ịnwụ site n' ọrịa kansa.

[18]Na Ghana, Ọrịa kansa ara bụ isi ọrịa ọjọọ. [18]'N'afọ 2007, ọrịa kansa ara mejupụtara pesenti iri na ise na ụma anọ nke ọrịa ọjọọ niile, ọnụ ọgụgụ a na-abawanye kwa afọ. Ihe [19] ka pesenti iri na asaa nke ụmụ nwaanyị a chọpụtara na ha nwere ọrịa kansa ara na Ghana nọ n'ọkwa dị elu nke ọrịa ahụ. [20] mgbakwunye, nnyocha e mere n'oge na-adịbeghị anya gosiri na ụmụ nwanyị nọ na Ghana nwere ike ịchọpụta na ha nwere akpụ dị elu nke na-adịghị mma maka ngosipụta nke Onye na-anabata estrogen, onye na-anata progesterone, na akara HER2/neu. Ọrị[20] cancer atọ a na-adịghị mma nke ara na-eme ihe ike karị ma na-akpata ọnụọgụ ọnwụ nke ọrịa kansa ara.

[21] nkọwa maka ngosi [19]na-egbu oge n'etiti ụmụ nwanyị na Ghana ka a chọtara na ọnụahịa nke, na ịnweta, nyocha mamografi. [21], ụmụ nwanyị na-arịa ọrịa kansa ara na Ghana na-akọwa mmetụta nke enweghị olileanya na enweghị enyemaka, n'ụzọ dị ukwuu n'ihi nkwenye ha na akara aka, nke na-enye aka ịgọnahụ dị ka ụzọ isi nagide. Mayo na ndị ọzọ (2003) kwubiri, Otú ọ dị, na enweghị mmata nwere ike ịbụ ihe dị oke egwu karịa akara aka n'ịkọwa mkpebi nlekọta ahụike n'etiti ụmụ nwanyị na Ghana.

N'ime afọ iri gara aga, ndị nnọchi anya mba ụwa na òtù ndị na-abụghị gọọmentị amalitela imeghachi omume na nsogbu na-arịwanye elu nke ọrịa kansa ara na Ghana. Karịsịa, Breast Health Global Initiative, na Susan G. Komen maka ọgwụgwọ na-enyere aka ịbawanye nchọpụta n'oge na ibelata ọnụọgụ ọnwụ ọrịa kansa ara na mba ahụ. Site [22] agụmakwụkwọ ọha na eze, mmata, ọzụzụ, na ọkachasị ịkwalite omume nchọpụta n'oge, òtù enyemaka mba ụwa enyerela aka imeziwanye ọnọdụ na Ghana.

Ọrịa kansa imeju [23] isi ihe na-akpata ọnwụ metụtara ọrịa kansa na mpaghara Volta nke Ghana.

Ọrịa kansa prosteeti dezie

N'afọ 2020, Korlebu dekọrọ ihe karịrị 1000 ọrịa kansa prostate. [24] na-akpakarị ọtụtụ ọrịa kansa prostate n'ụlọ ọgwụ n'oge dị elu n'ihi ịdabere n'ọgwụgwọ ahịhịa.

  • Nlekọta ahụike na Ghana
  1. Over 24,000 cancer cases recorded annually. The Ghana Report (February 8, 2022). Retrieved on 5 December 2022.
  2. Witzel (2020). "Male Breast Cancer Patients: Lack of Evidence". Breast Care 15 (1): 3–5. DOI:10.1159/000505636. ISSN 1661-3791. PMID 32231491. 
  3. Cancer killed 15,802 Ghanaians in 2020---Globacan (en). Modern Ghana. Retrieved on 2022-12-05.
  4. Amoako (2019-03-25). "Malignant tumours in urban Ghana: evidence from the city of Kumasi". BMC Cancer 19 (1). DOI:10.1186/s12885-019-5480-0. ISSN 1471-2407. PMID 30909876. 
  5. 5.0 5.1 Cancer in My Community: Working to Eliminate the Stigma of Cancer in Ghana (en). Cancer.Net (2021-09-14). Retrieved on 2022-12-05. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  6. Laryea (2014-05-23). "Cancer incidence in Ghana, 2012: evidence from a population-based cancer registry". BMC Cancer 14 (1). DOI:10.1186/1471-2407-14-362. ISSN 1471-2407. PMID 24884730. 
  7. GRAPHIC TV: Latest Ghana News Videos - Over 1200 Ghanaian children are diagnosed with cancer every year - Dr Emma Mitchell (en-gb). Graphic Online. Retrieved on 2022-12-05.
  8. 8.0 8.1 Over 1,000 childhood cancers diagnosed in Ghana annually (en-gb). Graphic Online. Retrieved on 2022-12-05. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "graphic.com.gh" defined multiple times with different content
  9. NHIS now covering four childhood cancers (en-US). Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana (2022-08-26). Retrieved on 2022-12-05.
  10. NHIS now covers childhood cancers: Sickle cell drug also catered for - Bawumia (en-gb). Graphic Online. Retrieved on 2022-12-05.
  11. GNA (2021-11-12). Children with cancers relieved of transportation challenges (en-US). Ghana News Agency. Retrieved on 2022-12-05.
  12. GNA (2021-11-12). Children with cancers relieved of transportation challenges (en-US). Ghana News Agency. Retrieved on 2022-12-05.
  13. GNA (2021-01-28). Korle-bu Teaching Hospital to reduce childhood cancer by 2030 (en-US). Ghana News Agency. Retrieved on 2022-12-05.
  14. Amoako (2019-03-25). "Malignant tumours in urban Ghana: evidence from the city of Kumasi". BMC Cancer 19 (1): 267. DOI:10.1186/s12885-019-5480-0. ISSN 1471-2407. PMID 30909876. 
  15. GNA (2022-10-19). Rebecca Foundation launches project to reduce breast, cervical cancers (en-US). Ghana News Agency. Retrieved on 2022-12-05.
  16. 3,000 women diagnosed with Cervical Cancer annually – Health officials (en-US). Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana (2019-02-23). Retrieved on 2022-12-05.
  17. 1,800 Ghanaian women could die of breast cancer in 2018 – Study (en-US). Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana (2018-10-03). Retrieved on 2022-12-05.
  18. 18.0 18.1 Clegg-Lamptey (2007). "A study of breast cancer in Korle Bu teaching hospital: assessing the impact of health education". Ghana Medical Journal 41 (2): 72–77. DOI:10.4314/gmj.v41i2.55305. PMID 17925846. 
  19. 19.0 19.1 Kirby (2005). "Early Detection of Breast Cancer in Ghana, West Africa". Journal of Investigative Medicine 53: S80.5–S80. DOI:10.2310/6650.2005.00005.15. Kirby, A (2005). "Early Detection of Breast Cancer in Ghana, West Africa". Journal of Investigative Medicine. 53: S80.5–S80. doi:10.2310/6650.2005.00005.15. S2CID 76521439. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Kirby2005" defined multiple times with different content
  20. 20.0 20.1 Stark (2010). "African Ancestry and Higher Prevalence of Triple-Negative Breast Cancer: Findings from an international study". Cancer 116 (21): 4926–4932. DOI:10.1002/cncr.25276. PMID 20629078. 
  21. 21.0 21.1 Mayo (2003). "Fatalism Toward Breast Cancer Among the Women of Ghana". Health Care for Women International 24 (7): 608–615. DOI:10.1080/07399330390217752. PMID 14627208. 
  22. BHGI and Ghana combat breast cancer together.
  23. Adadey (June 2020). "Incidence and mortality of cancer in the Volta Region of Ghana". Experimental Biology and Medicine 245 (12): 1058–1065. DOI:10.1177/1535370220931514. ISSN 1535-3702. PMID 32498552. 
  24. GNA (2021-11-13). KBTH records over 1, 000 cases of prostate cancer in 2020 (en-US). Ghana News Agency. Retrieved on 2022-12-05.