Ịda ogbenye na Lebanọn

[1]Ịda ogbenye na Lebanon na-ezo aka n mfe iche iche.  Nke, ọ mbụ na-ezo aka na ndị mmadụ n'otu n'otu na isiokwu ndị bi n'okpuru oke ego ogbenye, nke edobere dị ka nha ego-metric.  Uzo a bu ihe kachasi nkiti na ihe nlere anya nke ogbenye.  Otú ọ dị, ndị na-akpata na Lebanon kwere ka echiche nke echiche dị iche anya: ego ogbenye multidimensional .  Ịda ogbenye multidimensional na-eburu n'uche nke ego nke nwere ike ọ na-emepụta ihe ego: Ndị bi na Lebanon nwere ike pụpụ ngwaọrụ, ọgwụ, ọrụ, ma ọ bụ ngwaọrụ mgbe ha na-adịghị dara ogbenye n'  ụzọ ihe

[2]A na-ewere Lebanon dị ka mba na-akpata ego tupu akụ na mụrụ 2019 na nsogbu akụ na mana, ike n'oge ahụ, ahaghị nhata bụ otu n'ime ndị kasị elu n'ụwa [1] [2]  na 28% nke ndị bi na-ebi n'okpuru ego ogbenye, dị ka ego ogbenye.  na egwuregwu nke Central Administration of Statistics na World Bank mere na 2011. [3] Na 2021, ka obodo ahụ nnukwu nsogbu akụ na-enye, [4] United Nations mere mmemme na ihe ụmụaka mụrụ nke abụọ nke ndị bi na ya  bi na ego ogbenye multidimensional.

Nzụlite akụkọ ihe mere eme dezie

.Dị ka Fawwaz Traboulsi si kwuo, Lebanon na-emeso ndị ogbenye mgbe niile dị ka ihe na mba ọzọ nke obodo Lebanon.  Laa azụ mgbe e sere Lebanọn Ukwu ahụ, ọ na-arụ ụka na e sere ndị ogbenye dị ka ndị sitere na "ihe mgbakwunye na mpaghara ndị a gbakwunyere n'Ugwu Lebanon na n'elu osimiri iji Lebanon ka ukwuu."  [1] Nke a mgbasa ozi na-eme nke ọma ka ndị ogbenye nsogbu isiokwu na-ahụ nke ọha mmadụ [1] na n'eche echiche, ọkọlọtọ,

Dị ka Lama Karame si kwuo, ịda ogbenye na ọdịmma na Lebanon si otú a bụrụ ebe nchekwa nke ndị ama ama na ụlọ ọrụ okpukpe. [3] Ruo taa, ịda ogbenye na Lebanon na-emekarị ihe site n'akụkụ ọrụ ebere na onyinye ọ bụghị site n'echiche nke ikike ụmụ amaala na ọrụ obodo.

Oge Chehab (1958–1964) dezie

N'ime afɔ isii nke onye isi oche Fouad Chehab, Lebanọn malite mba mbụ iji nye nsogbu na eze na ịlụso ndị ogbenye.  Ọ bụ onye mbụ nakweere slogan nke "mmepe ziri ezi": [1] O bu n'obi ịhụ na mpaghara Lebanon kacha ?  Na 1959, Chehab nkeji Ngalaba Na-ahụ Maka Ọha na Ọha na-ahụ maka ndị ogbenye, na-esote agha 1958 .  Mana dị ka Karame siri kwuo, Chehab gbabara n'ihe akwụkwọ ya na ụlọ ọrụ dị adị, ndị na-aa mpi n'otu mpaghara.  [2] N'ihi ya, Chehab mebiri: Ngalaba na-ahụ maka nsogbu nsogbu na-eme ihe atumatu ya site n'aka ndị a nọọrọ onwe ha ma emetụta ọrụ ha, kama ibuga nsogbu na eze

[4] [5]Otú ọ dị, oge ngosi ngosi n'ezie nke ọnọdụ ibi ndụ n'etiti ndị bi na Lebanọn.  Na 1959, Chehab nyere ikike IRFED ( Institut de Recherches et de Formation en vue de Développement</link> ) iji hazie ọkụ ihe na mba niile.  Turn ya bụ inyere ndị Ministry of Plan aka , n'etiti ndị ọzọ, mkpa ndị na ibe ya na akụ na nke ndị mmadụ.  The ọkụ na-agwụagwụ na 1963 na Ministry of Plan mgbe wuru na ya na-agwa ya master plan maka ihe nke Lebanon.  [1] Otú ọ dị, o akụkụ Ministri Atụmatụ ahụ aka ihe ngosi usoro ihe omume ndị rụpụtara ike n'ezie.  Ka ọ na-erule 1974, Lebanon emechiela okporo ụzọ gaa n'obodo nta niile, weta mmiri oriri na 94% nke ndị Lebanon na ọkụ eletrị site na grid ruo 99%.

Agha obodo (1975–1990) dezie

Dị ka Karame si kwuo, agha obodo Lebanọn kwalitere otu echiche nke mpaghara obodo na-echere nke steeti.  [1] Ndị otu ọ elala na-ese okwu ahụ usoro ọrụ ebere nke ya iji kwado ndị bi na ya na-agbasọ usoro dabere na aha aha aha.

N'afọ 1977, a na-arụ ụka ụka n'iji Ministri nke Atụmatụ eme ihe n'etiti ndị na-asụ ụzọ ebe ọ na-emezughị akwụkwọ ọ ruo ruo ugbu a.  [1] N'otu afọ ahụ, Arab Fund for Economic and Social Development (AFESD) ndị na-arịa Lebanon na mbọ ọrụ ya.  Mana ọ nwa onye na-eme egwuregwu ihe iche ka onye ọrụ n'ala.  N'ihi ya, iwu iwu (5/1977) isi Ministry of Plan na Council for Development and Reconstruction (CDR) nke isi ụgbọ ala maka ego isi mba ụwa.

Agha obodo na nwughari mgbe aghachara (1990s ruo taa) dezie

Ịtụ ịda ogbenye na Lebanon dezie

Ọnụ ọgụgụ gọọmentị Lebanon dị ụkọ nke ukwuu: nke ikpeazụ, na mba dum, ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ ka emere na 1932. [6] N’ihi ya, ọnụ ọgụgụ ndị gọọmenti kwuru banyere ịda ogbenye dị ntakịrị.

[7]The Central Administration of Statistics (CAS), ya na World Bank, na-agbanyeghị na-arụ ọrụ na-atụ egwu ogbenye na-eji ọtụtụ proxies.  Na 2004 na ụzo na 2011-2012, CAS na World Bank mere ihe gbasara ekpofu ego, ụda, mgbasa ozi nke ụkọ n'etiti ihe ndị Lebanọn.  nsogbu ndị a bụ proxies na ndị otu mere ha ajụjụ ha jụrụ ha

Nyocha gbasara mmefu ego ezinụlọ nke afọ 2011–2012 dezie

furu ego egwuregwu nke afọ 2011-2012 mere atụmatụ na 27% nke ọnụ ọgụgụ na-ahapụ n'okpuru ahịrị ego ogbenye, ihe na £ L 4,729,000 kwa onye kwa afọ (US $ 3,137 na ike ike n'oge ahụ)  .

Ntụaka dezie

  1. Multidimensional poverty in Lebanon (2019-2021) Painful reality and uncertain prospects. UN ESCWA. Policy Brief 2. 3 September 2021. https://www.unescwa.org/sites/default/files/news/docs/21-00634-_multidimentional_poverty_in_lebanon_-policy_brief_-_en.pdf
  2. Lebanon: Almost three-quarters of the population living in poverty (en). UN News (2021-09-03). Retrieved on 2021-12-23.
  3. Karame (2020-05-26). Manufacturing Poverty in Lebanon (en-US). Legal Agenda. Retrieved on 2021-12-23.
  4. Fawaz Mohammad: « L’Aménagement du territoire et l’environnement au Liban depuis l’Indépendance », dans la Lettre de l’ORBR/CERMOC n° 11, p. 7
  5. Salti (2010). "The Role of Sectarianism in the Allocation of Public Expenditure in Postwar Lebanon". International Journal of Middle East Studies 42 (4): 637–655. ISSN 0020-7438. 
  6. Lebanon - Population. countrystudies.us. Retrieved on 2022-04-18.
  7. Central Administration of Statistics (CAS) and The World Bank (8 December 2015). Measuring poverty in Lebanon using 2011 HBS - Technical report.