Ntụnye atụrụ bụ mmiri mmiri na-emepụta ọgwụ ahụhụ na fungicides nke ndị ọzụzụ atụrụ na ndị ọrụ ugbo na-eji echebe atụrụ ha pụọ ​​n'ọrịa nje ndị dị n'èzí dị ka ich mite (Psoroptes ovis), fly-fly, akọrọ na kịta.

Ịdaba n'ime mmiri atụrụ

Akụkọ ihe mere eme

dezie

Iminye atụrụ bụ imikpu atụrụ n'ime mmiri nwere ọgwụ ahụhụ na fungicides.

Ọ bụ George Wilson nke Coldstream, Scotland, chepụtara ma mepụta akpa atụrụ mbụ n'ụwa na 1830. Ntụnye ahụ dabeere na ntụ ntụ arsenic ma jiri ngwugwu steamer si Berwick-n'elu Tweed na-ebupụ ya.[1] Otu n'ime ụdị dip kacha aga nke ọma nke a ga-ebute n'ahịa bụ Cooper's Dip, bụ nke onye dọkịta na-awa ahụ na onye ọrụ mmepụta ihe William Cooper nke Berkhamsted, England mepụtara na 1852.[1]

Nhazi

dezie

Ntụnye atụrụ dị ka ntụ ntụ, tapawa, ngwọta, ma ọ bụ nkwusioru nke a na-eji akwadebe ngwọta agbazere ma ọ bụ nkwusioru. A na-eji okwu ahụ eme ihe maka nhazi ahụ n'onwe ya, na mmiri mmiri nke a na-emikpu n'ime atụrụ ahụ kpamkpam.

Enwere klaasị abụọ sara mbara nke nsị atụrụ: ogige organophosphorus, nke e mechara mepụta ihe ndị na-alụ agha kemịkal, na pyrethroids sịntetik. Ogige Organophosphorus na-egbu egbu maka ụmụ mmadụ ekpughere ọbụna na obere doses, ka ha na-aga n'ụzọ dị mfe site na akpụkpọ ahụ, na-egbukwa egbu egbu.[2]

Mkpịsị atụrụ nwere ike ịbụ ihe owuwu na-adịgide adịgide n'ime ala, nke a na-ejikarị simenti, ma ọ bụ ihe owuwu ígwè a na-ebugharị ebugharị. E mepụtara mgbe a na-agbanye mmiri na-adịgide adịgide bụ rotating, power spray dip. Mmiri ndị a bụ ihe na-abaghị uru na mba ndị na-azụ atụrụ, dịka azụ azụ na jetting na-enye nhọrọ ka mma.

Ahụike na-adịghị mma na mmetụta gburugburu ebe obibi

dezie

Achọtala na ụmụ atụrụ na-Mmetọ ala na mmetọ mmiri.[3] Ha nwere ọgwụ ahụhụ nke na-egbu osisi na anụmanụ na-egbu egbu.[4] N'ihi nke a, ọ dị mkpa na a na-achịkwa atụrụ na atụrụ a na-etinye n'ime mmiri nke ọma iji zere ịgbasa kemịkal na ịkpata mmetọ mmiri.

A maara ụfọdụ kemịkal ndị a na-eji eme ihe n'ime mmiri atụrụ dị ka ndị na-emerụ ahụ. Mmiri atụrụ dabere na organo-phosphates emeela ka ọnọdụ akwara a maara dị ka "mmiri ọgwụ OP". [5]

Hụkwa

dezie
  • Nnụnụ na-awụli elu n'ime atụrụ

Ebem si dee

dezie
  1. The famous dip the helped cure the scourge of Sheep. Dacorum Heritage Trust. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 18 March 2016.
  2. Booker. "Ministers hushed up report on the dangers of sheep dip", The Daily Telegraph, 10 March 2002.
  3. Managing old sheep dip and footbath sites: a guideline for landowners (PDF) (January 2003). Archived from the original on 2010-05-23. Retrieved on 2010-05-22.
  4. Manage water on land: guidance for land managers. environment-agency.gov.uk. Archived from the original on 2013-12-03.
  5. Tom Levitt. "Revealed: government knew of farm poisoning risk but failed to act", The Guardian, 20 April 2015. Retrieved on 29 November 2017.