Ȯra Kwara

Steeti na naijiria

Àtụ:Infobox settlement .[1][2]Kwara State (Yoruba: Ìpínlẹ̀ Kwárà), bụ steeti dị na Western Nigeria, nke dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ site na Kogi State, na ugwu Niger steeti, na steeti Ekiti, Osun na Oyo na ndịda, ebe oke ọdịda anyanwụ ya mejupụtara.  akụkụ nke oke mba ụwa na Benin Republic.[1][2]  Isi obodo ya bụ obodo Ilorin na steeti ahụ nwere mpaghara ọchịchị ime obodo iri na isii.

Ȯra Kwara

.[3].[4][5][6].[7][8][9]N'ime steeti iri atọ na isii nke Nigeria, Kwara bụ nke itoolu kachasị na mpaghara, mana nke isii pere mpe, yana ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ ruru ihe dị ka nde 3.2 dị ka ọ dị na 2016.[1] Geographically, Kwara steeti kewara n'etiti West Sudanian savanna na ọdịda anyanwụ, na Guinean ọhịa–savanna mosaic ecoregion na ndị ọzọ na steeti. Akụkụ dị mkpa na mpaghara steeti ahụ gụnyere osimiri, ebe Niger na-asọfe n'akụkụ oke ugwu banye n'Ọdọ Mmiri Jeba, tupu ọ gaa n'ihu dịka oke, ebe osimiri Awun, Asa, Aluko na Oyun na-asọfe n'ime ime. N'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke steeti ahụ bụ ngalaba Borgu nke Kainji National Park, nnukwu ogige ntụrụndụ mba nke nwere ọnụ ọgụgụ isi awọ, kob, hippopotamus, elephant ọhịa Africa, nwa oliv, na anụ ọhịa roan, yana ụfọdụ n'ime ndị ikpeazụ fọdụrụnụ. Ọdụm ọdịda anyanwụ Afrịka n'ụwa.[2][3][4] N'ebe ndịda ọdịda anyanwụ ọdịda anyanwụ, obere akụkụ nke Old Oyo National Park nwere ugo okpueze, ugo mara mma, buffalo Africa, oribi, na enwe patas.[5][6]

Ndị agbụrụ dị iche iche ebiwo na steeti Kwara ruo ọtụtụ afọ, ọkachasị ndị Yoruba bi na steeti ahụ dum, mana enwere ndị Nupe dị nta n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ, ndị Bariba (Baoton) na Busa (Bokobaru) n'ebe ọdịda anyanwụ, na obere ndị Fulani na Ilorin, na-agafe steeti ahụ dị ka ndị ọzụzụ atụrụ na-akwagharị akwagharị.[10]

N'oge tupu ọchịchị ndị eze, ihe ka ọtụtụ n'ógbè nke bụzi steeti Kwara bụ akụkụ nke Alaeze Ukwu Oyo, na akụkụ nke akụkụ ọdịda anyanwụ nke alaeze Borgu nke ndị Bariba, Boko na Bissa, na alaeze Nupe (1531-1835) bi. N'etiti afọ 1800, ndị Fulani jihad weghaara akụkụ ụfọdụ nke ihe bụ ugbu a steeti Kwara ma tinye mpaghara ahụ n'okpuru Gwandu nke Sokoto Caliphate. N'afọ 1890 na 1900, njem ndị Britain weghaara mpaghara ahụ ma tinye ya na Northern Nigeria Protectorate. Northern Nigeria mechara sonye na British Nigeria na 1914, tupu ọ bụrụ na ọ nwere onwe ya dị ka Nigeria na 1960. Na mbụ, steeti Kwara nke oge a bụ akụkụ nke mpaghara Northern Region mgbe nnwere onwe gasịrị ruo 1967, mgbe e kewara mpaghara ahụ ma mpaghara ahụ ghọrọ West Central State. N'afọ 1976, a gbanwere aha steeti ahụ ka ọ bụrụ steeti Kwara ma aha ahụ nọgidere ruo n'afọ ndị 1990, mgbe e kewara ndịda ọwụwa anyanwụ ya iji mepụta akụkụ nke steeti Kogi ma tinye mpaghara Borgu dị n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ ya n'ime ngalaba Borgu nke steeti Niger.

Akụkọ ihe mere eme dezie

E guzobere steeti Kwara na 27 Mee 1967, mgbe Gọọmentị Ndị Agha nke General Yakubu Gowon kewara mpaghara anọ ahụ mejupụtara Federation of Nigeria na steeti iri na abụọ.[11] Mgbe e kere ya, steeti ahụ bụ mpaghara Ilorin na Kabba nke mpaghara Northern nke oge ahụ ma na mbụ a kpọrọ ya West Central State mana e mechara gbanwee ya ka ọ bụrụ "Kwara", aha mpaghara maka Osimiri Niger, n'asụsụ Hausa.[12]

Steeti Kwara nwere ọtụtụ ihe onwunwe dị ka tourmaline, tantalite, na ọtụtụ ebe a na-etinye ihe onwunwa n'akụkụ ugwu. Cocoa na Kolanut na mpaghara ndịda Oke - Ero, Ekiti na Isin LGA.[13]

Ọnọdụ ihu igwe dezie

Ọnọdụ ihu igwe nke isi obodo Kwara, Ilorin, na-ekpo ọkụ ma kpọọ nkụ ma nwee mmiri ozuzo kwa afọ, nke dị n'etiti 990.3 mm na 1318mm. Obodo a nwere okpomọkụ dịgasị iche iche site na 330C ruo 370C, na ọnwa nke atọ n'afọ, Machị, bụ nke kachasị ọkụ.[14] Okpomọkụ kachasị ala na nke kachasị elu, yana iru mmiri nke isi obodo steeti, na-arị elu n'etiti afọ 1978 na 2017. Ifufe nke na-efe n'ógbè a mejupụtara ma ifufe South-East na North-East.[15]

Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya dezie

Ka ọ na-erule afọ 2006, ọnụ ọgụgụ ndị Kwarans bụ nde 2.37, dabere na ọnụ ọgụgụ ndị Naijiria nke afọ 2006. Ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ a mejupụtara ihe dị ka 1.69% nke ọnụ ọgụgụ ndị bi na mba ahụ dabere na mbata maka mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ na mmepe akụ na ụba.[16] Ndị isi agbụrụ bụ Yoruba, Nupe, Fulani na Baruba.[17]

Asụsụ dezie

Asụsụ nke Kwara State nke LGA depụtara:[18][11]

LGA Asụsụ
Asa Yoruba
Baruten Baatonum
Edu Akpụkpọ ahụ
Ekiti Yoruba
Ifelodun Yoruba
Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ilorin Yoruba
Ndịda Ilorin Yoruba
Ilorin West Yoruba
Isin Yoruba
Irepodun Yoruba
Kaiama Bokobaru
Moro Yoruba
Offa Yoruba
Oke Ero Yoruba
Ọ dị na ya Yoruba
Pategi Akpụkpọ ahụ

Asụsụ ndị ọzọ a na-asụ na Kwara State gụnyere Busa, Boko, na Sorko.

Ụgbọ njem dezie

Ọnọdụ akụ na ụba dezie

.[19].[20]

Gọọmentị Naịjirịa na-aghọwanye nsogbu ndị na-esite na adịghị ọcha gburugburu ebe obibi, na steeti Kwara na-arụ ọrụ iji melite gburugburu ebe obibi na ịdị ọcha ya.[21] Na Septemba 22, 2020, gọvanọ steeti Kwara malitere mkpọsa 'Clean Kwara' iji kwụsị nsị na-emeghe ma kwalite ịdị ọcha na steeti ahụ.[22] Gọọmentị steeti na-arụ ọrụ iji dozie okporo ụzọ na ụzọ mmiri niile iji hụ na mmiri na-aga n'efu, na-etinye mgbalị iji hụ na ịdị ọcha nke mmiri, na-ewu ụlọ mposi ma na-eme ka mmiri dị ọcha.[23][24][24] Nke a bụkwa iji kwalite Ihe mgbaru ọsọ mmepe na-adịgide adịgide 3 & 6 (n'ozuzu ịnweta mmiri ọṅụṅụ dị nchebe na ọnụ ala na ịnweta ịdị ọcha zuru oke na nke ziri ezi, ịdị ọcha maka mmadụ niile, na ịkwụsị nsị n'èzí site na 2030).[22]

Egwuregwu dezie

Ọrụ egwuregwu na-achịkwa site na Kansụl Egwuregwu Steeti. Mkpa a na-etinye na egwuregwu dugara n'iwu ámá egwuregwu, nke a na-akpọ - Kwara State Stadium Complex. Ihe owuwu ndị dị n'ámá egwuregwu ahụ bụ mainbowl, ụlọ egwuregwu dị n'ime ụlọ, ụlọ oriri na ọṅụṅụ, ụlọ ọrụ mgbasa ozi ntụrụndụ yana ọdọ mmiri Olympic. A na-anọchite anya steeti ahụ nke ọma ma na bọọlụ ma na basketball. Steeti ahụ bụ ebe obibi nke Kwara United Football Club, ABS FC na Kwara Falcons Basketball Club.

Ndị ama ama dezie

 

Hụkwa dezie

  • Kansụl Nchịkwa nke Kwara Steeti

Ihe odide dezie

  1. Onyeakagbu. See how all the 36 Nigerian states got their names. Pulse.ng. Retrieved on 25 December 2021.
  2. This is how the 36 states were created. Pulse.ng (24 October 2017). Retrieved on 22 December 2021.
  3. Population 2006-2016. National Bureau of Statistics. Retrieved on 21 December 2021.
  4. Fingesi (18 November 2018). "Species richness and diversity of birds in Kainji Lake National Park, Nigeria". World News of Natural Sciences. Retrieved on 26 December 2021. 
  5. Ajayi (June 2020). "Population status of Olive Baboon Papio anubis (LESSON, 1827) in Kainji Lake National Park, Nigeria". Journal of Research in Forestry, Wildlife & Environment 12 (2). Retrieved on 26 December 2021. 
  6. Animal population grows at Kainji Lake National Park. The Guardian (3 March 2017). Retrieved on 26 December 2021.
  7. Okosodo (December 2016). "Diversity and Abundance of Avian Species in Old Oyo National Park Southwest Nigeria". Merit Research Journal of Agricultural Science and Soil Science 4 (11). Retrieved on 26 December 2021. 
  8. Oyeleke (August 2015). "Assessment of management practices for ungulates in old Oyo National Park, Nigeria". Ethiopian Journal of Environmental Studies and Management 8 (5). DOI:10.4314/ejesm.v8i5.8. Retrieved on 26 December 2021. 
  9. Halidu (23 April 2021). "Ecology of Patas Monkey (Erythrocebus Patas) in Buffer Zone Ranges, Old Oyo National Park, Nigeria". Journal of Bioresource Management 8 (2): 29–37. DOI:10.35691/JBM.1202.0178. Retrieved on 26 December 2021. 
  10. Kwara | state, Nigeria | Britannica (en). www.britannica.com. Retrieved on 2022-06-28.
  11. 11.0 11.1 History of Kwara State – Kwara State Association of Nigeria (en-US). Retrieved on 2021-12-31.
  12. Abiola Adekunle (2020-05-31). Kwara State – Local Governments, Facts & History. PropertyPro. Retrieved on 2021-03-08.
  13. Kwara State (en-US). Nigerian Investment Promotion Commission (2019-01-09). Retrieved on 2020-05-30.
  14. Olaniran (2002). Rainfall anomalies in Nigeria: The contemporary understanding. The Fifty-fifth Inaugural Lecture of University of Ilorin. 
  15. Ajani, A.B. & Adeniyi, A. (2017). "Trends analysis of agricultural productivity in Kwara State Nigeria". Journal of Research and International Studies 5 (1): 205–214. 
  16. Nigeria 2006 Census Figures. Nigeria master web. Archived from the original on August 21, 2014. Retrieved on June 3, 2015.
  17. Gemma (2012). Kwara: the making of a new state. Bookcraft, 12–13. 
  18. "Nigeria", Ethnologue. Retrieved on 2020-01-10.
  19. Cash Crops - an overview | ScienceDirect Topics. www.sciencedirect.com. Retrieved on 2022-02-25.
  20. Atulegwu (2020-09-08). List of Natural Mineral Resources Found in Kwara State (en-US). Nigerian Infopedia. Archived from the original on 2020-10-26. Retrieved on 2020-09-22.
  21. Adedibu (1986-03-01). "Solid waste management and a new environmental edict: a case study from Ilorin, Kwara State, Nigeria" (in en). Environmentalist 6 (1): 63–68. DOI:10.1007/BF02240232. ISSN 1573-2991. 
  22. 22.0 22.1 Olesin (2020-09-22). Nigeria: Abdulrazaq Launches Clean Kwara Campaign, to End Open Defecation (en). allAfrica.com. Retrieved on 2020-09-22.
  23. Environmental Sanitation: Govt assures of a clean Kwara, to supply waste receptacle containers – RoyalFM 95.1MHz, Ilorin (en-US). Archived from the original on 2021-04-10. Retrieved on 2020-09-22.
  24. 24.0 24.1 Alhaji (2019-11-19). Nigeria inaugurates water plants in Kwara State (en-US). Construction Review Online. Retrieved on 2020-09-22.

Àtụ:Kwara State