Imam Abū ʿAbdullāh Al-Qurṭubī ma ọ bụ Abū ʻAbdullâh Muḥammad ibn Aḥmad ibn Abī Bakr al-Anṣārī al-Qurṭibī (Arabic: ) (1214 化 29 Eprel 1273) bụ onye ọka iwu Andalusian, ọkà mmụta Islam na muhaddith.[3] Ọ bụ ndị ọkà mmụta a ma ama nke Córdoba, Spain kụziiri ya ihe ma amaara ya nke ọma maka nkọwa ya banyere kor'an aha ya bụ Tafsir al-Qurtubi.

colspan="2" class="infobox-above" style="background:
  1. 9BE89B; color:
  2. 000000;" |
    Abu 'Abdullah Al-Qurtubi
colspan="2" class="infobox-header" style="background:
  1. 9BE89B; color:
  2. 000000;" |Personal
Born 1214



Qurtuba, Emirate of Taifa, Andalus
Died 29 April 1273



Egypt
Religion Islam
Era Islamic golden age
Region Andalus
Denomination Sunni
Jurisprudence Maliki[1]
Creed Ash'ari[2]
Main interest(s) Tafsir, fiqh and hadith

Akụkọ ndụ dezie

A mụrụ ya na Córdoba, Al-Andalus na narị afọ nke 13. Nna ya bụ onye ọrụ ugbo ma nwụọ n'oge mwakpo ndị Spain na 1230. N'oge ọ na-eto eto, o nyere aka na ezinụlọ ya site na ibu ụrọ maka iji ya mee ihe na arịa. Ọ gụsịrị akwụkwọ ya na Cordoba, na-amụ ihe n'aka ndị ọkà mmụta a ma ama ibn Ebu Hucce na Abdurrahman ibn Ahmet Al-Ashari. Mgbe eze Ferdinand nke Atọ nke Castile weghaara Cordoba na 1236, ọ gara Alexandria, ebe ọ gụrụ hadith na tafsir. Ọ gara Cairo wee biri na Munya Abi'l-Khusavb ebe ọ nọrọ ndụ ya fọdụrụ. A maara ya maka ịdị umeala n'obi ya na ndụ dị umeala n'anya, e liri ya na Munya Abi'l-Khusavb, Ijipt na 1273. E bugara ili ya n'ụlọ alakụba ebe e wuru mausoleum n'aha ya na 1971, ka na-emeghe maka ileta taa.[4]

Ncheputa dezie

Ọ bụ onye maara nke ọma na nkọwa, akụkọ, recitation na iwu; o doro anya n'ihe odide ya, ọtụtụ ndị ọkà mmụta amatala omimi nke agụmakwụkwọ ya.[5] Na orụ ya, Qurtubi gbachitere echiche Sunni ma katọọ Mu'tazilah.

Nnakwere dezie

Onye ọkà mmụta hadith Dhahabi kwuru banyere ya, "..ọ bụ onye imam maara ọtụtụ alaka nke agụmakwụkwọ, oké osimiri nke mmụta nke ọrụ ya na-agba akaebe maka akụ na ụba nke ihe ọmụma ya, obosara nke ọgụgụ isi ya na uru ya dị elu. "[1]

Ọrụ dị bu na ya dezie

  1. Tafsīr al-Qurṭubī: nke kachasị mkpa n nke a ma ama na ime ọrụ ya, nkọwa nke mpịakọta 20 a emeela ka mmasị dị ukwuu, ma nwee ọtụtụ mbipụta.[6] A na-akpọkarị ya al-Jamī' li-'Aḥkām, nke pụtara "Ikpe niile". Na adịghị ka ihe aha a na-egosi, nkọwa ahụ abụghị naanị amaokwu ndị na-ekwu maka okwu iwu, kama ọ bụ nkọwa zuru oke nke kor'an dum na echiche Maliki. A na-ekwupụta nkwupụta ọ bụla e mere banyere amaokwu ma nyochaa ya nke ọma.
  2. al-Tadhkirah fī Aḥwāl al-Mawtà wa-Umūr al-Ākhirah (Ncheta nke Ọnọdụ Ndị Nwụrụ Anwụ na Ihe Ndị Dị n'Otu): akwụkwọ na-ekwu maka isiokwu nke ọnwụ, ntaramahụhụ nke ili, oge ọgwụgwụ nna ụbọchị mbilite na ọnwụ
  3. Al-Asnà fi Sharḥ al-Asmā' al-Ḥusnà
  4. Kitāb ut-Tadhkār fi Afḍal il-Adhkār
  5. Kitab Sharḥ it-Taqaṣṣi
  6. Kitab Qam' il-Ḥirṣ biz-Zuhd wal-Qanā'ah
  7. At-Takrāb li-Kitāb it-Tamhīd
  8. al-Mufhim lima Ushkila min Talkhis Sahih Muslim

Fụkwa dezie

  • Ndepụta nke Ash'aris na Maturidis
  • Ndepụta nke ndị ọkà mmụta Alakụba

Ntụ aka dezie

  1. 1.0 1.1 Bosworth, C. E.; van Donzel, E.; Lewis, B. & Pellat, Ch., eds. (1986). "al-Ḳurṭubī". The Encyclopaedia of Islam, New Edition, Volume V: Khe–Mahi. Leiden: E. J. Brill. p. 512. ISBN 978-90-04-07819-2.
  2. Namira Nahouza (2018).
  3. Nasr (April 2015). "Commentator key The Study Quran. San Francisco: HarperOne. 
  4. 26, el-Kasabî Mahmûd Zelat. p. 30
  5. Al-Qurtubi's depth of scholarship
  6. MV, Kahire 1950; 1353-1369/1935-1950; 1380; I-XX, 1386-1387/1966-1967; nşr. Muhammed İbrahim el-Hifnâvî ve Mahmûd Hâmid Osman, l-XXll, Kahire 1414/1994, 1416/1996

Njikọ mpụga dezie