Mmekọahụ n'oge ime

Ọtụtụ ụmụ nwanyị nwere ike ịga n'ihu na Mmekọahụ n'oge ime ime, gụnyere mmekọahụ.[1] Ọtụtụ nnyocha na-atụ aro na n'oge ime ma agụụ mmekọahụ na ugboro ole mmekọahụ na-ebelata.[2][3] N'ihe gbasara mbelata a n'ozuzu n'ọchịchọ, ụfọdụ ọmụmụ na-egosi mmụba nke atọ nke abụọ, na-esote mbelata n'oge atọ nke atọ. [4][5]

Mmekọahụ n'oge ime bụ omume dị ala ma e wezụga mgbe onye na-ahụ maka ahụike na-adụ ọdụ ka a zere mmekọahụ maka ihe ụfọdụ gbasara ahụike.[1] Maka nwanyị dị ime nke nwere ahụike, enwere ụzọ dị iche iche dị nchebe iji nwee mmekọahụ n'oge ime ime.[1][1]

Nchebe dezie

Mmekọahụ n'oge ime bụ omume dị ala ma e wezụga mgbe dọkịta na-adụ ọdụ ka a zere mmekọahụ, n'ihi na ọ nwere ike, n'ime ime ụfọdụ, na-eduga na nnukwu nsogbu ime ma ọ bụ nsogbu ahụike dị ka nnukwu ihe ize ndụ maka ịmụ nwa n'oge ma ọ bụ akpa nwa gbawara agbawa.   Mkpebi dị otú ahụ nwere ike ịdabere na akụkọ ihe mere eme nke ihe isi ike na ịmụ nwa gara aga. Agbanyeghị, a chọpụtala na ihe akaebe dị na mpaghara a enweghị na ndụmọdụ ndị dọkịta nwere ike ịdabere na nchepụta karịa ihe ọmụma sayensị.[6]

Fetus na-echebe site na mmiri amniotic dezie

N'oge ime, a na-echebe nwa e bu n'afọ pụọ na nrụgide mmekọahụ na ọbara ọcha a na-achọghị site na Mmiri amniotic dị n'afọ na site na mucus plug nke akpa nwa n'ime akpa nwa nwanyị, nke na-emepụta n'oge na-adịghị anya mgbe a tụụrụ ime.[7][8]

Uru dezie

Uru nke uche dezie

Nnyocha ụfọdụ na 1980s na 1990s na-ekwu na ọ bara uru maka ụmụ nwanyị dị ime ịnọgide na-enwe mmekọahụ, ọkachasị na-ekwu maka afọ ojuju mmekọahụ n'ozuzu ya nwere njikọ na inwe obi ụtọ maka ime ime, inwe mmasị karịa n'oge ime ime karịa tupu ime ime, na inwe Orgism.[4] A tụkwara aro mmekọahụ dị ka ụzọ isi kwadebe maka ịrụ ọrụ; ụfọdụ kwenyere na ihe prostaglandin sitere n'okike nke mmiri nwere ike ịkwado usoro ntozu oke nke cervix na-eme ka ọ dịkwuo mfe, na-enye ohere maka ịgbasa ngwa ngwa na ihichapụ cervix. Otú ọ dị, ịdị irè nke iji mmekọahụ dị ka ihe na-akpali akpali "na-anọgide na-ejighị n'aka".[9]

Mgbochi nke pre-eclampsia dezie

E nwere ihe akaebe na-anwa ime ka ọbara ọcha nke onye òtù ọlụlụ dị ka mgbochi maka pre-eclampsia, n'ụzọ dị ukwuu n'ihi ịmịkọrọ ọtụtụ ihe na-agbanwe usoro ahụike dị na mmiri.[10][11]

Mgbe m tụchara ime dezie

Mmeko nwoke na nwaanyi ma nwaanyi muchasa NWA bu mkpebi nke nwoke na nwanyi. Ufodu ndi America na eche Ka izuka isii ruo. Ovulation na idi IME ga ebido ya na NSO nwaanyi.[12]

  1. 1.0 1.1 1.2 (2014) "Chapter 9: Prenatal Care", in Cunningham: Williams obstetrics, 24th, New York: McGraw-Hill Education. 
  2. M.P. Bermudez (2001). "Influence of the Gestation Period on Sexual Desire". Psychology in Spain 5 (1): 14–16. 
  3. Wing Yee Fok (October 2005). "Sexual behavior and activity in Chinese pregnant women". Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 84 (10): 934–938. DOI:10.1111/j.0001-6349.2005.00743.x. PMID 16167907. 
  4. 4.0 4.1 Reamy K (June 1982). "Sexuality and pregnancy. A prospective study". J Reprod Med. 27 (6): 321–7. PMID 7120209. 
  5. (September 2006) "[Sexuality of pregnant women]" (in pl). Ginekologia Polska 77 (9): 733–739. PMID 17219804. 
  6. Moscrop A (2012). "Can sex during pregnancy cause a miscarriage? A concise history of not knowing". British Journal of General Practice 62 (597): e308–10. DOI:10.3399/bjgp12X636164. PMID 22520919. 
  7. Sex During Pregnancy - March of Dimes
  8. Superfetation: Pregnant while already pregnant.
  9. Methods for Cervical Ripening and Induction of Labor - May 15, 2003 - American Family Physician. Archived from the original on May 16, 2008. Retrieved on May 19, 2024.
  10. Sarah Robertson. Research Goals --> Role of seminal fluid signalling in the female reproductive tract. Archived from the original on 2012-03-29.
  11. Sarah A. Robertson (2003). "Seminal 'priming' for protection from pre-eclampsia—a unifying hypothesis". Journal of Reproductive Immunology 59 (2): 253–265. DOI:10.1016/S0165-0378(03)00052-4. PMID 12896827. 
  12. Pregnancy video. Channel 4 (2008). Retrieved on 2009-01-22.