Britta Böhler
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKingdom of the Netherlands, Jémanị Dezie
aha n'asụsụ obodoBritta Böhler Dezie
Aha enyereBritta Dezie
aha ezinụlọ yaBöhler Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya17 Julaị 1960 Dezie
Ebe ọmụmụFreiburg im Breisgau Dezie
Asụsụ obodoGerman Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGerman Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jimember of the Senate of the Netherlands Dezie
ebe agụmakwụkwọGoethe-Gymnasium Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịGroenLinks Dezie
candidacy in election2007 Dutch Senate election Dezie
Ihe nriteClara Meijer-Wichmann Penning Dezie

Britta Böhler (17 Julaị 1960 na Freiburg im Breisgau, West Germany) bụ onye ọka iwu Dutch na iwu mba ụwa na ikike mmadụ, na onye bụbu onye otu Dutch Senate maka GreenLeft Party. A mụrụ ya na West Germany ma ghọọ nwa amaala Dutch iji gbaa ọsọ maka ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị.

Mbido ndụ, agụmakwụkwọ na agụmakwụkwọ dezie

A mụrụ Böhler na Freiburg, West Germany.  Nna ya bụ onye nduzi ego nke ụlọ obibi akwụkwọ na nne ya, onye ọrụ obodo.  Ndị mụrụ ya abụọ bụ ndị otu Social Democratic Party nke Germany.

Mgbe ọ gachara ụlọ akwụkwọ grammar ọha na eze na Goethe Gymnasium, Böhler malitere ịmụ iwu na nkà ihe ọmụma na 1979 na Albert-Ludwigs Universität na Freiburg. Ọ họọrọ iwu n'ihi na ọ ga-enye ya ohere mgbanwe na Germany nke afọ iri asaa. N'agbata afọ 1979 na 1980 ọ mụkwara akụ na ụba, na n'agbata 1980 na 1982, sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'afọ 1984, ọ gụsịrị akwụkwọ na iwu, ọkachamara na iwu mpụ. N'oge ọ na-agụ akwụkwọ, ọ malitere inwe ọmịiko n'ebe ndị Palestine nọ, na Marxism.[1] N'etiti afọ 2012 na 2017, Böhler bụ prọfesọ na Mahadum Amsterdam .[2] N'ọnwa Eprel 2019, ọ ghọrọ prọfesọ iwu na ụkpụrụ omume na Mahadum Maastricht.[2]

Ọkaiwu dezie

N'afọ 1985, ọ ghọrọ onye ọka iwu na Munich. Ọ bụkwa onye na-eme ntụli aka, (ụdị onye mmekọ n'ọfịs iwu) na onye na-achọ PhD na iwu. N'afọ 1989, ọ ghọrọ onye ọka iwu na ụlọ ọrụ iwu Peat Marwick na Frankfurt am Main, na-arụ ọrụ karịsịa na iwu ụlọ ọrụ. N'afọ 1991, ọ kwagara Amsterdam, ebe ọ rụrụ ọrụ na Loeff Claeys Verbeke (nke bụzi Loyens & Loeff).[3] N'afọ 1992, Böhler nwetara Ph.D. na iwu site na Albert-Ludwigs Universität: ebe o dere edemede banyere onye ọkà ihe ọmụma iwu, Gerhart Husserl: Leben und Werk (Ndụ na Ọrụ).

N'afọ 1994, ọ jere ozi dị ka onye nleba anya na ntuli aka izugbe nke South Africa, ntuli aka mbụ mgbe nbibi nke Apartheid.  South Africa na ndị bi na ya hapụrụ Böhler mmetụta siri ike ma mee ka ọ na-eme ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eme iwu ya.  N'agbata 1994 na 1995 ọ bụ onye ọka iwu na Van den Biessen en Prakke, ụlọ ọrụ iwu nku aka ekpe.  Na 1995, ọ ghọrọ onye mmekọ na Böhler Franken Koppe Wijngaarden, ụlọ ọrụ iwu na-arụ ọrụ na "oke n'etiti ndọrọ ndọrọ ọchịchị na iwu", ebe ọ bụ ọkachamara na iwu mba ụwa na ikike mmadụ.[3]

N'ebe ahụ, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ikpe ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ndị a bụ ikpe ebe, dị ka Böhler si kwuo, ikpe ahụ karịrị ịnụ ikpe nke mpụ, ebe akụkụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akụkọ ihe mere eme na mkpali nke onye ahịa ahụ. Böhler gbachitere onye isi Kurdistan Workers' Party (PKK) Abdullah Öcalan na 1999, ndị ọchịchị Turkey kọwakwara ya dị ka onye agha PKK ma chụpụ ya na Turkey.[4] Ọ gbachitekwara Volkert van der Graaf, onye gburu Pim Fortuyn, kemgbe 2002 ma na-anọchite anya ndị na-achọghị ka Jorge Zorreguieta gaa agbamakwụkwọ nwa ya nwanyị Máxima Zorreguiita na nwa eze Willem-Alexander.[5] N'afọ 2005, ọ gbachitere Samir Azzouz, onye otu Hofstadgroep. Ọ bụkwa onye ndụmọdụ iwu maka Ayaan Hirsi Ali n'oge nsogbu gbasara mba ya.

Böhler enwetala ọtụtụ onyinye maka ọrụ ya, gụnyere Dean Award maka onye ọka iwu kachasị mma na Amsterdam na 2003 na onyinye Clara Wichmann na 2005.[6][7] N'afọ 2003, ọ pụtara na mmemme "Zomergasten", ajụjụ ọnụ marathon nke awa anọ.[8]

Na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka onye ọka iwu, Böhler nwekwara ọtụtụ ọkwa na ọha mmadụ.  N'agbata 1994 na 1999, ọ bụ odeakwụkwọ Greenpeace Netherlands, n'etiti 2002 na 2003, ọ bụ oche.  N'agbata 1995 na 2003, ọ bụ onye otu bọọdụ ndị ọka iwu maka ndị ọka iwu.  Ugbu a ọ bụ onye ọka iwu na Prakken d'Oliveira Human Rights Lawyers.[9]

Onye otu Senate dezie

Na Nọvemba 2006, Böhler kwupụtara na ya chọrọ ịzọ ọkwa sinetị dịka onye otu GreenLeft party.  Na 2006, ọ dụrụ ndị Socialist Party ndụmọdụ na mmemme ntuli aka ha.  Ọ gbanwere na GreenLeft n'ihi na "nghọta onwe onye na onye ahụ na-ewere ọnọdụ dị mkpa na mmemme ha yana n'ihi na otu ahụ na-eleba anya na nchekwa na nchekwa nke ụkpụrụ nke Rechtsstaat".  Na February 2007, etinyere ya na ọnọdụ nke abụọ na ndepụta, n'azụ Tof Thissen.  Ka Böhler wee banye n'ọkwa ọchịchị, ọ ga-enwerịrị nwa amaala Dutch.  A họpụtara ya na Senate na 2007.[2]

Na Senate, Böhler na-elekọta ngalaba ego, nchekwa na ikpe ziri ezi na ọrụ ugbo. O kwuru okwu mbụ ya banyere iwu na ndekọ ndị uwe ojii.[10]

Ọ bụ onye so na kọmitii na European Cooperation, Finance, Justice, Agriculture, Nature and Food quality, Social Affairs and job, Defense, Development Cooperation and home, Spatial Plan na gburugburu / ụlọ na mwekota, yana kọmitii na  Ikpe ziri ezi na Council Affairs Council, nke na-ahụ maka ndị uwe ojii na ndị na-ahụ maka ikpe na-ahụ maka mpụ nke European Union.

Onyinye dezie

 

Akwụkwọ ndị e bipụtara dezie

  • "Gerhart Husserl: Leben und Werk" (1992, thesis)
  • "De zwerftocht van een leider: Achter de schermen van de zaak Öcalan" (2004)
  • "Crisis in de rechtspraak. Spraakmakende zaken, verborgen processen" (2004)

Edensibia dezie

  1. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named NOVA
  2. 2.0 2.1 2.2 Appointment Britta Böhler as Professor of Legal Professions & Ethics (en). Maastricht University (4 April 2019). Retrieved on 18 February 2022.
  3. 3.0 3.1 Böhler Franken Koppe Wijngaarden – Britta Böhler. Archived from the original on 2 June 2010. Retrieved on 23 November 2009.
  4. "Trial will be 'very just', Ecevit says after lawyers' expulsion", The Irish Times. Retrieved on 4 September 2020. (in en)
  5. Bertr (11 May 2002). L'étrange passé du meurtrier de Pim Fortuyn (fr-FR). leparisien.fr. Retrieved on 4 September 2020.
  6. PAROOL: AMSTERDAM – Prijs voor asieladvocaat Hamerslag. Archived from the original on 3 November 2009. Retrieved on 23 November 2009.
  7. "Clara Meijer-Wichmann Penning 2005 uitgereikt aan Britta Böhler" on ligarechtenvandemens.nl
  8. britta böhler – Zomergasten (nl). VPRO. Retrieved on 4 September 2020.
  9. Lawyers (nl). Prakken d'Oliveira | Human Rights Lawyers. Retrieved on 22 January 2021.
  10. Handelingen 2006/2007, nr. 35 : blz. 1063–1065

Njikọ mpụga dezie