Apollos Okwuchi Nwauwa

 

Apollos Okwuchi Nwauwa
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Eprel 1960 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụhistorian, academic Dezie
onye were ọrụBowling Green State University Dezie

Apollos Okwuchi Nwauwa bụ onye Naijiria na-akọ akụkọ ihe mere eme na prọfesọ nke Africana Studies. [1]Ọ bụ onye nduzi nke Africana Studies, College of Arts and Sciences, Bowling Green State University, Bowling green, Ohio. Nwauwa nwetara akara ugo mmụta Bachelor of Arts (B.A.) na Mahadum Bendel State (nke e mechara kpọwa Mahadum Ambrose Alli) Ekpoma, Edo State, Nigeria. [2][3]Ọ natara M.A. na Ph.D. ya na akụkọ ihe mere eme na Mahadum Dalhousie, "Halifax, Nova Scotia Canada, na 1989 na 1993 n'otu n'otu. Nwauwa bụ onye no na ọtụtụ òtù ndị gụrụ akwụkwọ ma jee ozi dị ka onye isi oche nke Igbo Studies Association site na 2010-2014. [4] [5][6]Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ ugbu a nke OFO: Journal of Transatlantic Studies.[6][7] Nwauwa bụ onye edemede na onye nchịkọta akụkọ nke ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta..

Ọzụzụ agụmakwụkwọ dezie

Nne na Nna ya bu Nze David Nwauwa Irechukwu na Veronica Nwandawa Irechukwa (ha abụọ anwụ goo) nke Uburuekwe na Isu Local Government Area nke Imo State, Prọfesọ Nwauwa gara Community School, Ekwe na Umuaka High School. [7]Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara Federal School of Arts and Sciences, Aba ebe ọ nọrọ ihe na-erughị ọnwa abụọ tupu ọ banye na Mahadum Bendel State ọhụrụ, Ekpoma na 1982. Nwauwa gara Mahadum Dalhousie dị na Halifax, Nova Scotia, Canada ebe ọ nwetara M.A na PhD nzere na 1989 na 1993 n'otu n'otu. Ngụ akwụkwọ doctoral ya bụ aha "Britain na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mmụta mahadum maka ndị Africa, 1860-1960 ".[8]

Ọrụ ọkachamara dezie

Nwauwa kụziri na Mahadum Bendel State ruo otu afọ tupu ọ gaa Canada maka ọmụmụ Ndi gụsịrị akwụkwọ. Mgbe ọ nwetasịrị nzere doctorate ya, ọ nabatara onyinye okwa dị ka osote prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na Rhode Island College site na 1993-2000, ọ bụkwa prọfesụ nleta na Mahadum Brown. N'afọ 2000, Nwauwa hapụrụ Rhode Island College iji sonye na ngalaba nke akụkọ ihe mere eme na Mahadum Bowling Green State, Bowling Green, Ohio.[9]

Ọrụ nchịkwa dezie

Nwauwa bụ a onye nduzi nke Africana Studies na Mahadum Bowling Green State, Bowling Green, Ohio.

Nduzi obodo dezie

  • Site na 2009 ruo 2011, Prọfesọ Nwauwa jere ozi dị ka onye isi oche nnọkọ maka Igbo Studies Association (ISA) ebe ọ haziri nzukọ abụọ ana eme kwa afọ nke dọtara site n'akụkụ ụwa niile maka nnọkọ ụbọchị atọ na Washington, DC, USA.
  • Site na 2009 ruo 2011, Prọfesọ Nwauwa jere ozi dị ka Onye isi oche nke Njikọ Naịjirịa nke Greater Toledo mgbe ọ rụchara ọrụ afọ anọ dị ka osote onye isi ala.
  • Site na 2010 ruo 2014, Prọfesọ Nwauwa jere ozi dị ka Onye isi oche nke Igbo Studies Association (ISA)
  • Kemgbe afọ 2014, Prọfesọ Nwauwa na-eje ozi dị ka osote onye isi oche nke Nigerian Diaspora Organization in the Americas, Northwest Ohio Chapter (NIDOA-NWO).
  • Site na 2015-2017, Prọfesọ Nwauwa jere ozi dị ka odeakwụkwọ ukwu, ndị Naijiria na Diaspora Organizations in the Americas (NIDOA-USA).
  • Kemgbe afọ 2016, a họpụtara Prọfesọ Nwauwa ka ọ bụrụ onye isi oche nke Uburuekwe Development Foundation (UDF).
  • Na Jenụwarị 2017, a họpụtara Prọfesọ Nwauwa ka ọ bụrụ onye isi oche nke Nigerian Diaspora Movement (NDM).

Akwụkwọ ndị e bipụtara dezie

Akwụkwọ ndị a gụnyere:

  • Ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria: Vision, Actions and Legacies (ya na Julius Adekunle), New Jersey: Goldline na Jacobs Publishing, 2015.
  • N'etiti ọdịnala na mgbanwe: Mgbanwe mmekọrịta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba n'etiti ndị Igbo nke Naijiria (ya na Ebere Onwudiwe), New Jersey: Goldline & Jacobs Pub., 2012
  • Against All Odds: The Igbo Experience in Post-Colonial Nigeria (ya na Chima Korieh), New Jersey: Goldline & Jacobs Publishing, 2011.
  • Imperialism, Academe, na Nationalism: Britain na Mahadum Education for Africans, 1860 - 1960, London: Frank Cass, 1997.
  • '"Hypotheses of State Formation and the Evolution of Kingship (Ezeship) Tradition in Igboland: A Socio-Political Anatomy of the Origin of the Aro Kingdom," International Journal of African Studies, Vol. 6, Nke 2, 2008.
  • "Politics of Race, Power and Ideology: The Fluctuating Fortune of African Studies in the United States", UFAHAMU: Journal of African Studies, Vol. 34, Mbipụta 3, 2008, peeji nke 25-65. 
  • "The Policies and Challenges of the Universal Basic Education Scheme in Nigeria" (ya na Ogechi Anyanwu), International Journal of Social & Management Sciences, Mpịakọta 1, Nke 2, 2006.
  • "Empire, Race and Ideology: Edward Blyden's Initiatives for an African University, Africa-Centered Knowledge, 1872-1890," International Journal of African Studies, vol. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • "Far Ahead of His Time: James Africanus Horton's Initiatives for a West African University and His Frustrations, 1862-1871", Cahiers D'Études Africaines, mpịakọta. 153, Nke XXXIX-1, 1999, peeji nke 107-121. 
  • "University Education for Africans, 1900-1935: An Canal Anathema" to British Administrative Policy", Asian and African Studies, vol. 27, Nke 3, 1995, peeji nke 263-292. 
  • "The Aro Secondary Source-Material: A Biblio-Historiographical Review", Ife Journal of History (University of Ife, Ile-Ife, Nigeria), Vol. 2, Nke 1, 1994, peeji nke 106-117 
  • "The British Establishment of Universities in Tropical Africa, 1920-1948: A Reaction Against the Spread of American ♡ "Impression", Cahiers D'Études Africaines, Vol. 130, Nke XXXIII-2, 1993, 247-274.
  • "The British Abolition of the Slave Trade: A Re-Appraisal of the Humanitarian and Economic Controversy", Africa Quarterly, Vol. 31, Nke 3-4, 1992, peeji nke 45-59. 
  • "On Aro Primary Source-Material: A Critique of the Historiography", History in Africa: A Journal of Method, Vol. 19, 1992, peeji nke 377-385. 
  • "Integrating Arochukwu into the Regional Chronological Structure", History in Africa: A Journal of Method, Vol. 18, 1991, peeji nke 297-310. 
  • "The Dating of the Aro Chiefdom: A Synthesis of Correlated Genealogies", History in Africa: A Journal of Method, Vol. 17, 1990, peeji nke 227-245. 
  • "Ọdịdị steeti n'Africa: Ntụgharị nke Echiche Ọdịnala", Africa Quarterly, Vol. XXVII, Nke 3-4, 1989, peeji nke 23-35. 
  • "Nnamdi Azikiwe: Nnukwu Onye Nchụàjà nke Ịdị n'Otu Mba" na Apollos Nwauwa na Julius Adekunle (ed), Ndị Ndú ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria: Vision, Actions and Legacies, New Jersey: Goldline and Jacobs Publishing, 2015.
  • "Mmetụta nke ọchịchị Britain na Igboland: Nnyocha nke ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Ekwe Town, Orlu District, 1900-2000," Adam Paddock & Toyin Falola (eds), Isiokwu na Ụzọ na Ọmụmụ Afrịka: Essays in Honor of Adiele E. Afigbo, Trenton, NJ: Africa World Press/The Red Sea Press, 2009.
  • "K.O. Dike na New African Nationalist Historiography, "na Adam Paddock na Toyin Falola (ed), Themes and Methods in African Studies: Essays in Honor of Adiele E. Afigbo, Trenton, NJ: Africa World Press/The Red Sea Press, 2009.
  • "Don bụ "Donatus" ma ọ bụ "Ohadike," nkọwa na Don C. Ohadike, Sacred Drums of Liberation: Religions and Music of Resistance in Africa and the Diaspora, Trenton, NJ: Africa World Press, 2007, pp.xxxvi-xlv.
  • "Echiche nke Democracy na Democratization na Africa Revisited," na Charles Nieman (ed.), Democracy and Globalization, Kent State University Press, 2005.
  • "The Legacies of Colonialism and the Politics of the Cold War," na Toyin Falola (ed.), Africa, Mpịakọta 5: Contemporary Africa, Durham: Carolina Academic Press, 2003.
  • "Educational Policies and Reforms," na Toyin Falola (ed.) Africa, Mpịakọta 4: The End of Colonial Rule, Durham: Carolina Academic Press, peeji nke 167-183, 2002. 
  • "Creech Jones and African Universities, 1943-1950," na Chris Youé na Timothy Stapleton (ed), Agency and Action in Colonial Africa, London: Palgrave Publishers (nke bụbu Macmillan), 2001, peeji nke 126-140. 
  • "The Europeans in Africa: Prelude to Colonialism", na Toyin Falola (ed.), African History and Cultures to 1885, Durham, Florida: Carolina Academic Press, 2000, peeji nke 303-317.