Akinwumi "Akin" Adesina bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba nke na-eje ozi ugbu a dị ka onye isi oche nke African Development Bank. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista Ọrụ Ugbo na Mmepe Ime Obodo nke Naịjirịa.[2] Ruo mgbe a họpụtara ya dị ka Minista n'afọ 2010, ọ bụ osote onye isi oche nke Policy and Partnerships maka Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA).[3] A họpụtara ya dị ka onye isi oche nke African Development Bank na afọ 2015 ma họpụta ya ọzọ maka oge nke abụọ na afọ 2020. Ọ bụ onye Naijiria mbụ nwere ọkwa ahụ.[4]

Akinwumi Adesina
Akinwumi Adesina in 2014
8th President of the African
Development Bank
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Àtụ:Str rep
1 September 2015
Preceded byDonald Kaberuka
Nigerian Agriculture Minister
Nigerian Agriculture Minister [[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
PresidentGoodluck Jonathan
Preceded byAbba Sayyadi Ruma
Succeeded byAudu Ogbeh
Personal details
Born (1960-02-06) 6 Febụwarị 1960 (age 64)[1]
Nigeria
NationalityNigerian
Alma materUniversity of Ife
Purdue University (PhD)

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ dezie

A mụrụ Adesina n'aka onye ọrụ ugbo Naijiria na Ibadan, Oyo Steeti.[5] Ọ gara ụlọ akwụkwọ ime obodo ma gụsịrị akwụkwọ na Bachelors na Agricultural Economics na First Class Honors na Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo), Naijiria nke afọ (1981), ebe ọ bụ nwa akwụkwọ mbụ mahadum ahụ nyere ya ọdịiche a.[6] Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Purdue dị na Indiana, laghachi na Naịjirịa n'oge na-adịghị anya na afọ 1984 iji lụọ di.[7] O nwetara PhD ya (Agricultural Economics) na afọ 1988 site na Purdue ebe ọ meriri Outstanding PhD Thesis maka ọrụ nyocha ya.[8]

Ọrụ dezie

Site na afọ 1990 ruo na afọ 1995, Adesina jere ozi dị ka onye isi akụ na ụba na West African Rice Development Association (WARDA) na Bouaké, Ivory Coast.[9] Ọ rụrụ ọrụ na Rockefeller Foundation kemgbe ọ meriri fellowship site na Foundation dị ka onye ọkà mmụta sayensị dị elu na afọ 1988. Site na afọ 1999 ruo na afọ 2003 ọ bụ onye nnọchi anya Foundation for the southern African area.[10] Site na afọ 2003 ruo na afọ 2008 ọ bụ osote onye nduzi maka nchekwa nri.

Adesina bụ Minista Ọrụ Ugbo nke Naijiria site na afọ 2010 ruo na afọ 2015.[11] A kpọrọ Adesina Forbes African Man of the Year maka mgbanwe ya nke ọrụ ugbo Naijiria. O webatara ihe doro anya n'ime usoro mbubata fatịlaịza.[12] O kwukwara na ọ ga-enye ndị ọrụ ugbo ekwentị mkpanaaka mana nke a siri ike. Otu n'ime ihe kpatara ya bụ enweghị netwọk mkpanaka na mpaghara obodo.[13]

N'afọ 2010, odeakwụkwọ ukwu nke United Nations Ban Ki-moon họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị isi ụwa iri na asaa na-ebute ụzọ na Millennium Development Goals.[4]

N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Mee n'afọ 2015, a họpụtara Adesina ka ọ bụrụ onye isi oche nke African Development Bank. Ọ malitere ọrụ ya n'ọfịs na 1 Septemba, na afọ 2015.[14]

Na Septemba, na afọ 2016, odeakwụkwọ ukwu nke United Nations bụ Ban Ki-moon họpụtara Adesina ka ọ bụrụ onye otu Lead Group nke Scaling Up Nutrition Movement.[15]

N'afọ 2017, e nyere ya onyinye World Food Prize nke afọ 2017.[16]

N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ na afọ 2020, a họpụtara Adesina ọzọ dịka onye isi oche nke Africa Development Bank maka oge nke abụọ nke afọ ise.[17]

Ndụ onwe onye dezie

Mgbe ọ nọ na Mahadum Purdue, Adesina na nwunye ya, tinyere di na nwunye ọzọ, malitere otu Ndị Kraịst a na-akpọ African Student Fellowship.[7] Ya na nwunye ya Grace nwere ụmụ abụọ, Rotimi na Segun.[18]

Nkwado dezie

  • A kpọtụrụ Adesina aha dị ka otu n'ime ndị Afrịka 100 kachasị nwee mmetụta site na magazin New African na 2015.[19]
  • N'afọ 2013, a kpọrọ ya onye Forbes Africa nke Afọ.[13]
  • N'afọ 2018, Mahadum Afe Babalola nyere ya nzere Doctor Honorary .[20]
  • N'afọ 2019, a kpọrọ ya aha ọzọ dị ka onye Forbes Africa nke Afọ.[21]
  • Na Jenụwarị 28, na afọ 2020, e nyere ya Honorary Doctor of Science site na Federal University Of Agriculture, Abeokuta, Nigeria.[22]
  • Na Mee 14, na afọ 2022, Mahadum Addis Ababa, Etiopia nyere ya Honorary Doctor maka onyinye ya na ngalaba akụ na ụba.[23]

Nsọpụrụ dezie

  • 2019 : Nnukwu Onye Ọrụ nke National Order of Merit nke Tunisia.[24]

Ebenside dezie

  1. The President's biography, African Development Bank
  2. "Interview: Akinwumi Adesina, Minister of Agriculture, Nigeria", This is Africa, 30 July 2013. Retrieved on 19 September 2014.
  3. Transformation agenda, a surgical operation on Nigeria - Agric Minister. LinkedIn (19 June 2012).
  4. 4.0 4.1 Bank (2019-04-04). Biography (en). African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow. Retrieved on 2020-05-28.
  5. Akinwumi Adesina: from farmer’s son to Africa bank chief. African Spotlight (28 May 2015). Archived from the original on 2016-09-22. Retrieved on June 1, 2015.
  6. Nigerian Minister, Adesina, Elected President Of African Development Bank. Sahara Reporters (2015-05-28). Retrieved on 2022-03-08.
  7. 7.0 7.1 Delmar Broersma (2017). God's Surprises Along the Journey, 89–93. 
  8. Dr. Akinwumi A. Adesina. High-Level Meeting on Drought National Policy (March 2013). Archived from the original on 2013-08-07. Retrieved on 19 September 2014.
  9. AfDB's Akinwumi Adesina named 2017 World Food Prize Laureate (en-US). CNBC Africa (2017-06-26). Archived from the original on 2020-08-03. Retrieved on 2020-05-28.
  10. AfDB's Akinwumi Adesina named 2017 World Food Prize Laureate (en-US). CNBC Africa (2017-06-26). Archived from the original on 2020-08-03. Retrieved on 2020-05-28.
  11. NIRA gets 3 life Patrons, IT Realms, Retrieved 23 January 2016
  12. "Nigerian is 'African of the year'", BBC News, 2013-12-03. Retrieved on 2020-05-28. (in en-GB)
  13. 13.0 13.1 "Nigeria's Akinwumi Adesina named Forbes African of the Year", BBC, December 3, 2013. Retrieved on 23 January 2016.
  14. Dogbevi (1 September 2015). Africa can no longer manage poverty, we must eliminate it – Adesina. Ghana Business News. Retrieved on 1 September 2015.
  15. Secretary-General Appoints 29 Global Leaders to Spearhead Fight against Malnutrition United Nations, press release of 21 September 2016.
  16. AfDB President Akinwumi Adesina wins $250,000 World Food Prize. africanews (27 June 2017).
  17. Akinwunmi Adesina re-elected as AFDB president. Sellbeta. Archived from the original on 25 January 2021. Retrieved on 27 August 2020.
  18. Profile:Akinwuni Adesina, Ogala Wordpress
  19. Nigerians dominate New Africa’s 100 Most Influential Africans of 2015 (en-US). Vanguard News (2015-11-24). Retrieved on 2021-01-06.
  20. Bank (2019-02-08). Afe Babalola University Confers Honorary Doctorate Degree on African Development Bank President Akinwumi Adesina (en). African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow. Retrieved on 2020-02-03.
  21. African Of The Year (en). Forbes Africa (2019-12-18). Retrieved on 2021-08-31.
  22. FUNAAB (2020-01-30). 27th Convocation Begins (en-US). FUNAAB. Archived from the original on 2020-01-31. Retrieved on 2020-02-03.
  23. AfDB President, Akinwumi Adesina, Receives Honorary Degree In Ethiopia (en-GB). METRO DAILY Ng (2022-05-16). Retrieved on 2022-05-16.
  24. Akinwumi A. Adesina à Caïd Essebsi: La BAD disposée à soutenir la Tunisie dans divers domaines.