Ọgwụ nne na nwa

Maternal-fetal medicine (MFM) nke amakwara dika perinatology bu akuku nke ogwu nke eji akwado ahuike nne na NWA tupu odi IME, oge ofi IME na obere oge mgbe omuchara nwa.

Ndị ọkachamara na-ahụ maka ọgwụgwọ nne na nwa bụ ndị dọkịta na-ahụkarị n'ime ngalaba obstetrics.[1] Ọzụzụ ha na-agụnye afọ anọ na obstetrics na gynecology sochiri afọ atọ. Ha nwere ike ịme nyocha tupu amụọ nwa, nye ọgwụgwọ, ma mee ịwa ahụ. Ha na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ n'oge ime ime dị ala na dị ka onye isi na-ahụ maka ịmụ nwa na ime ime dị elu. Mgbe amuchara, ha nwere ike iso Ndị dọkịta na-ahụ maka ụmụaka ma ọ bụ ndị na-ahụ Maka ụmụ ọhụrụ na-arụkọ ọrụ. Maka nne, ndị na-ahụ maka ịba n'ahụ na-enyere aka na Nchegbu ahụike dịbu adị, yana nsogbu ndị ime kpatara.

Akụkọ ihe mere eme dezie

Ọgwụ nne na nwa malitere ịpụta dị ka ọzụzụ n'afọ ndị 1960. Ọganihu na nyocha na teknụzụ nyere ndị dọkịta ohere ịchọpụta ma gwọọ nsogbu nwa e bu n'afọ n'ime akpa nwa, ebe n'oge gara aga, ndị dọkụ na-ahụ maka ịmụ nwa nwere ike ịdabere na Nlekọta obi na akụkọ nne banyere mmegharị nwa e bu. Mmepe nke amniocentesis na 1952, nnwale ọbara nwa n'oge ịmụ nwa na mbido afọ 1960, nlekota obi nwa n'ụzọ ziri ezi na 1968, na ultrasound n'oge n'afọ 1971 mere ka ọ banye n'oge na ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ dị ala.[2] N'afọ 1963, Albert William Liley mepụtara usoro mmịnye ọbara n'ime akpa nwa maka enweghị nkwekọ Rh na National Women's Hospital na Australia, nke a na-ewere dị ka ọgwụgwọ mbụ nke nwa e bu n'afọ.[3] Ọgwụgwọ ndị ọzọ na-esote ọmụmụ, dị ka inye glucocorticoids iji mee ka ọganihu nke akpa ume dị ngwa na ụmụ ọhụrụ nọ n'ihe ize ndụ maka Nsogbu iku ume, dugara na nsonaazụ ka mma maka ụmụ ọhụrụ a mụbeghị.

N'ihi ya, e mepụtara òtù iji lekwasị anya n'omume ahụike ndị a na-apụta, na 1991, e mere Nzukọ Mba Nile Mbụ nke Ọgwụ Ọmụmụ, ebe e guzobere World Association of Perinatal Medicine.[2]

N'oge ugbua, ana ahu ndi na Aru ogwu Maka maternal -fetal n'ulogwu di iche iche n'uwa Nile. Ha nwere Ike itu oru na clinic nke mmadu nwe, maobu nke kachasi na nke goomenti.[4][5]

Mpaghara ọgwụ nke nne na nwa bụ otu n'ime ngalaba na-agbanwe ngwa ngwa na ọgwụ, ọkachasị maka nwa e bu n'afọ. A na-eme nnyocha n'ọhịa nke mkpụrụ ndụ ihe nketa na ọgwụgwọ mkpụrụ ndụ stem na olile anya inye ọgwụgwọ n'oge maka nsogbu mkpụrụ ndụ ihe okike, [6] ịwa ahụ na-emeghe nwa maka idozi nkwarụ ọmụmụ dị ka ọrịa obi a mụrụ, [7] na mgbochi nke preeclampsia.

  1. What is a MFM?. Society for Maternal-Fetal Medicine. Archived from the original on 13 December 2022. Retrieved on 8 April 2016.
  2. 2.0 2.1 Kurjak (2006). Textbook of Perinatal Medicine, 2nd, CRC Press. ISBN 978-1-4398-1469-7. 
  3. Albert William Liley (1929-1983) | The Embryo Project Encyclopedia. embryo.asu.edu. Retrieved on 2016-04-12.
  4. Fellowship in Prenatal Diagnosis and Fetal Therapy. www.chop.edu. The Children's Hospital of Philadelphia (30 March 2014). Retrieved on 2016-04-12.
  5. Levels of Maternal Care. www.acog.org. Retrieved on 2016-04-12.
  6. Abi-Nader (2009). "Prenatal Gene Therapy for the Early Treatment of Genetic Disorders". Expert Review of Obstetrics & Gynecology 4 (1): 25–44. DOI:10.1586/17474108.4.1.25. 
  7. Hanley FL (1994). "Fetal Cardiac Surgery". Adv Card Surg 5: 47–74. PMID 8118596.